Maten är inte bara smak, hälsa, glädje, samvaro, kultur. Det är också politik, ekonomi, ohälsa, miljö, djurhälsa och mycket annat. Mat ställer till det, kort och gott.

Inte minst är det politik. Tänk bara jordbruksstöd, märkningsregler, livsmedelskontroll, försörjning, måltider i vård, skola och omsorg…

I decennier har konsumentrörelsen och jag själv kämpat för att få en matpolitik som sätter konsumenten i centrum. Som ska göra det lätt för oss när vi är i butiken eller på restaurangen. Lätt att välja hälsosamt och hållbart ur alla aspekter – från klimat till djurskydd. Utan att spendera timmar med att läsa finstilta innehållsförteckningar och göra grundlig research för en fixa en korvgryta till ungarna.

Vi ska alla varken behöva vara detektiver, nutritionister eller miljöexperter. Det finns mycket som behöver förändras. Från informationen i butikerna till system för hur samhället tillhandahåller vårt dagliga bröd.

Arbetet har ibland krönts av framgång men ofta varit trögt. Politiker säger gärna att de ska ”kroka arm” med konsumenterna, till exempel i den långa processen med den svenska livsmedelsstrategin. Men i realiteten styrs mycket av starka lobbyintressen från jordbruk, industri och handel. Matpolitik har till stor del varit näringspolitik. När konsumenterna kommit upp har det varit lite av ”javisstja, dom också…”

Men vi kämpar på. Och nu finns – äntligen – en samlad lista över de lösningar som vi vill se från den samlade konsumentrörelsen. 44 lösningar på som spänner från skola till äldrevård, från förpackningen till de globala utmaningarna som klimatet och den biologiska mångfalden.

Ståndpunkten borde välkomnas av precis alla – från bonden till riksdagspolitikern. Här finns klart och tydligt vad konsumentperspektivet betyder – i praktisk handling. Den visar konsumenterna faktiskt vill ha. Jodå. Den är framtagen och beslutad av Sveriges Konsumenters 19 medlemsorganisationer, som representerar mycket stora grupper av oss som faktiskt är ”slutanvändare” av den mat som produceras.

Ståndpunkten cirklar kring fyra nyckelbegrepp – som är grunden är fullständigt självklara. Maten ska vara SÄKER, PRISVÄRD, ÄRLIG och HÅLLBART producerad.

Prisvärd är ett viktigt ord. Det handlar inte om billigt till varje pris. Inte längre. För det blir allt mer uppenbart att lågpriset har ett långsiktigt pris. Dock måste det finnas mat för alla, oavsett storlek på plånbok.

Ärligt är också viktigt. Som jurymedlem i ”Årets matbluff” är det uppenbart hur många tillverkare som tänjer på sanningen när de döper sina produkter.

Och så hållbart. Som rymmer så mycket. Vi har lösningar om matsvinn, ekologisk mat, hållbara proteiner, bekämpningsmedel, djurskydd och antibiotikaresiststens. Allt fler bryr sig och VILL göra skillnad. Och det blir allt mer tydligt vad maten ställer till med för planeten, människorna och djuren. Det finns mycket som är galet och orättvis, mycket som behöver förändras drastiskt om vi ska ro i hamn Parisavtalet, Green Deal, Agenda 2030, de svenska miljömålen och hålla oss innanför planetens gränser. Alltså lämna över en rimlig värld till våra barn.

”Mat som gör gott” har vi kallat ståndpunkten. Mat ska inte bara vara gott. Det ska göra gott också.

Den kan ses som en beställning. Till politiken kommunalt, regionalt, nationellt, europeiskt. Och till näringslivet. Ansvaret vilar på konsumenterna, men för att få förutsättningar att välja rätt måste politiken göra mer. Mycket mer. Det är bara att ta fram ”Mat som gör gott” och börja pricka av…