Återvinning eller restavfall?
Förpackningar sorteras till återvinning.
Exempel på plastförpackningar: plastbärkassar, plastpåsar, plasttuber, refillpaket, plastfolie och -film, bubbelplast, innerpåsar i till exempel müslipaket, flaskor, burkar, små dunkar och hinkar (sylt, yoghurt), chipspåsar och frigolit och tråg för kött och fisk.
Övrig engångsplast läggs i hushållssoporna som restavfall och går till förbränning.
Exempel på plast till restavfall: plastbestick, engångsmugg för hemmabruk (ej take-away), ballong, plasthandske, skoskydd
Skrynkel-testa
Ibland är det svårt att veta om en förpackning består av silverfärgad plast eller metallfolie. För att se om det är plast eller aluminiumfolie kan du testa att skrynkla ihop materialet. Vecklar det ut sig så är det plast, stannar det kvar är det aluminium.
Blandade material
Förpackningar som består av flera olika material, tex en mjölkkartong med plastlock, sorteras som det material som det finns mest av. Men separera gärna om det går. Det underlättar återvinningen ytterligare!
Skölja eller inte skölja?
Du behöver inte skölja! Förpackningarna ska vara tömda, men måste inte vara rena för att kunna återvinnas (men det gör att de luktar mindre).
Locket på?
Kanske har du märkt att plastlocket numera sitter kvar på de flesta flaskor och pappersförpackningar. Det här beror på ett nytt EU-direktiv för engångsplast som bland annat ska motverka nedskräpning. Locket behöver inte tas av men det underlättar såklart återvinningen ytterligare om du ändå gör det.
För återvinning av plast gäller generellt:
Lättare att återvinna:
Vit och transparent plast är lättare att återvinna. Det gäller även plast med återvinningskoderna 1, 2, 4 och 5.
Svårare att återvinna
Plastförpackningar med stora etiketter eller tryck, förpackningar med blandade material (tex olika typer av plast) och svart plast är svårare att återvinna.
17 april, 2024