Så här funkar det:

Längst ner i avfallshierarkin hittar vi deponi, vilket innebär att lägga avfallet på soptipp. Det är det allra sämsta alternativet och görs mycket sällan i Sverige.

Sen har vi energiutvinning vilket är bra för att få energi men som samtidigt orsakar stora koldioxidutsläpp, i synnerhet när plast eldas. Här hamnar 87 procent av plasten.

Återvinna – nu börjar det likna nåt! Att återvinna innebär att materialen bryts ner och blir en ny produkt. Det är ju jättebra men återvinningen kräver också stora resurser. Återvunnen plast blir alltid av sämre kvalitet än ursprungsplasten och kan innehålla skadliga kemikalier. Därför kan den inte användas som till exempel matförpackning, men går utmärkt att använda i tex en tvättmedelsförpackning eller en solstol. I dagsläget är det endast 10 procent av plasten som återvinns och blir nya produkter. Här kan vi bidra genom och sortera mera.

När vi återanvänder plast använder vi alltså en plastprodukt igen eller på ett nytt sätt. Det är viktigt att återanvända en plastprodukt på rätt sätt för att inte riskera att kemikalier läcker ut och påverkar hälsa eller miljö. Speciellt bra att tänka på när det handlar om plast i kontakt med mat och dryck eller när vi pysslar med barn.

Men allra högst upp är bäst – att minimera konsumtionen och förebygga att avfall uppstår överhuvud taget.