Antibiotikaresistens och djurhållning

Vad är antibiotikaresistens?

Man talar om antibiotikaresistens när en bakterie som tidigare oskadliggjorts av ett antibiotikum slutar att göra det. Antibiotikaresistens är en naturlig följd av användning av antibiotika, men hur snabbt bakterier blir resistenta mot ett visst antibiotikum beror på hur mycket det används och på vilket sätt. Ju mer antibiotika som används, desto större är risken för antibiotikaresistens. De bakterier som utvecklat resistens mot många olika antibiotika kallas multiresistenta. En sådan bakterie är MRSA, som bland annat hittats på importerat danskt och tyskt kött i Sverige.

Är det sant att vi kan börja dö av vanliga infektioner igen, precis som under medeltiden?

Ja, dessvärre är det sant. Antibiotika används idag både för att bota vanliga sjukdomar som halsfluss, lunginflammation och urinvägsinfektion och för att förhindra bakteriella infektioner i samband med operationer och strålbehandling av cancerpatienter. Om antibiotika skulle bli verkningslöst kommer betydligt fler människor att dö framöver. Ett vanligt sår i fingret skulle i ett sådant scenario kunna leda till en livshotande infektion.

Hur ser kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och kött ut?

Idag används stora mängder antibiotika inom djurhållningen i EU och resten av världen. Denna över- och felanvändning har lett till att många djur är smittade med multiresistenta bakterier. När djuren sedan slaktas och blir kött finns bakterierna kvar på köttet och kan i värsta fall spridas till konsumenter. Men risken är större att lantbrukare smittas direkt av sina djur och sedan sprider smittan vidare till andra människor. Fler exempel på hur antibiotikaresistenta bakterier kan spridas från djurhållningen till oss människor kan du se HÄR.

Hur stor är risken att jag smittas med antibiotikaresistenta bakterier om jag äter kött?

Risken bedöms vara liten. Speciellt om köttet hettas upp ordentligt och om du håller god hygien i köket, tvättar händerna noga efter att du har hanterat rått kött och håller isär skärbrädor och knivar som du skurit kött med. 

Är det någon speciellt sorts kött som bär på de här bakterierna?

Nej, ingen speciell köttsort. Multiresistenta bakterier finns i kyckling, lamm, nöt och gris. Risken att bakterierna finns är stor där djur lever trångt, föds upp snabbt och med i övrigt dålig djurhållning. Svenska köttdjur utfodras däremot inte med antibiotika i förebyggande syfte. Inte heller ekologiskt lantbruk, oavsett land, får använda antibiotika i förebyggande syfte i djurhållningen.

Varför ges djur så mycket antibiotika? Och varför i förebyggande syfte?

Till syvende och sist är det en prisfråga. Det är kortsiktigt billigare att producera kött om djuren ges antibiotika i fodret, än om man skulle behandla insjuknade djur individuellt. Och ju trängre djuren har det, ju mer de pressas till att växa snabbt för att få ned kostnaderna, desto fler sjukdomar utvecklar de – något som man kortsiktigt försöker lösa genom att ge alla djur antibiotika i förebyggande syfte. Vår strävan efter billigt kött riskerar alltså att förstöra för våra möjligheter att bota en mängd vanliga sjukdomar framöver.

Vilka länder använder mest antibiotika i sin djurhållning?

Cirka hälften av all antibiotika i EU ges till djur. I USA är motsvarande siffra 80 procent, eftersom antibiotika i stor utsträckning kan ges till djur utan att en veterinär har skrivit ut det. I USA är det dessutom fortfarande tillåtet att ge djur antibiotika i tillväxtstimulerande syfte. Inom EU toppar Cypern och Italien användningen av antibiotika. Danmark och Irland, som vi har en relativt stor köttimport ifrån, har lägre användning än till exempel Spanien, Tyskland och Belgien, men ändå betydligt högre än Sverige. 

Från och med 2021 blir det inte längre tillåtet att ge friska djur antibiotika i förebyggande syfte. Är problemet löst då?

Nej, långt ifrån. Det är ett viktigt steg framåt men betydligt mer behöver göras. I länder med dålig djurhållning kommer det fortfarande att finnas möjlighet för veterinärer att skriva ut antibiotika till samtliga djur, för att färre ska insjukna. Stressade djur i trånga utrymmen får fler infektioner och behöver därför mer antibiotika. Därför är det viktigt att införa fler och skärpta djurskyddsförordningar. Dessutom behöver efterlevnaden av nuvarande djurskyddsdirektiv förbättras.