Så funkar ett agroekosystem

Alla system, vare sig det är ett IT-system eller agroekosystem, som jordbruk också kallas, kan definieras utifrån hur öppna eller stängda de är. Ett IT-system där ingen ny data tillförs är förstås ett stängt system. Och precis som data och kod får saker att hända i ett IT-system så är det näringsämnen, solljus, syre, koldioxid och vatten som får saker att hända i agroekosystemet. Människans mål med agroekosystem är (ofta) att de ska producera mat som ger oss näring och energi. Psst! Klicka på de krångliga orden så kan du läsa mer om dem i ordlistan längre ner på sidan. 

Ett öppet system

Agroekosystem är oftast relativt öppna system. Det sker ett kontinuerligt utbyte av de näringsämnen, som växterna behöver (som kväve och fosfor) med omgivande ekosystem. Och jämför vi ett agroekosystem med till exempel ett bageri eller en batterifabrik så blir det uppenbart att det är mycket enklare att kontrollera in- och utflöde av materia och näringsämnen i ett bageri än inom ett jordbruk. I agroekosystemet kan näringsämnen råka tillföras genom exempelvis fåglar som bajsar på åkern eller genom att växterna tar upp kväve direkt ur luften. Näringsämnen försvinner också ur agroekosystemet på ett mer okontrollerat sätt. Utsläppskällorna är många men små jämfört med på en fabrik. 

Partikelstorlek på jordkornen i marken, hur mycket det regnar och hur djupa rötter som växterna har. Bara där har vi tre variabler som en ekosystemutvecklare behöver förhålla sig till när den utvecklar sin verksamhet. Självklart vill ekosystemutvecklaren att så lite som möjligt av näringsämnena försvinner ut ur agroekosystemet utan att först ha tagits upp av växterna som odlas. När näringsämnen läcker ut från gården gör de rent av skada, vilket inte minst övergödningen och algblomningen i Östersjön är exempel på.

Så varför väljer inte ekosystemutvecklaren att isolera agroekosystemet från andra intilliggande ekosystem? Det enkla svaret är att det inte är energimässigt lönsamt. Dels för att solen, så vitt vi vet, är den mest effektiva och billiga energikällan som grödorna kan använda i sin fotosyntes. Därför finns agroekosystemen nästan alltid under bar himmel. Dels för att det är för energimässigt kostsamt att bygga barriärer som förhindrar andra organismer som fåglar, insekter och vilda växter från att utnyttja agroekosystemet som habitat. Det är därför som ekobonden, tillika ekosystemutvecklaren, behöver utveckla en kompromiss: tillräcklig skörd och att agroekosystemet samtidigt tillåts interagera med andra ekosystem och vilda organismer.

>> Här kan du läsa mer om vad den ekologiska ekosystemutvecklaren gör!

Ordlista i kronologisk ordning

Näringsämnen – Ett brett ord som betecknar alla typer av föreningar och grundämnen som en organism tar upp från sin omgivning och sedan använder i sin metabolism. För växter delas de in i mikro- och makronäringsämnen beroende på hur stora mängder som växten behöver. Kväve, fosfor och kalium är tre viktiga makronäringsämnen som växterna behöver. Därför ges växterna gödsel som innehåller dessa makronäringsämnen.

Fotosyntes – Processen som gör att växter och bakterier fångar in energin i solljuset och koldioxid. På så vis kan de överleva och växa och bli till mat för andra organismer.

Habitat – Geografiskt avgränsade område där en organism kan leva.