Ekobonden – en certifierad systemutvecklare

Ett ekosystem är ett system där allt levande och miljön de bor i, samspelar med varandra. Djur, växter, småkryp och ännu mindre organismer är alla beroende av varandra för att hålla ekosystemet i balans. Ett ekosystem kan vara ett litet område runt en stubbe i skogen, en sjö eller hela jorden som också räknas som ett ekosystem.

Ett ekosystem kan också vara ett jordbruk, den mark som bonden sköter om. Det kallas agroekosystem och vi kan kalla bonden för ekosystemutvecklare.  

>> Fördjupning: Så funkar ett ekosystem i jordbruket

Bondens roll har traditionellt varit att producera mat. Det som kallas den gröna revolutionen på 1900-talet, med konstgödsel och bekämpningsmedel och olja, gav definitivt högre skördar per hektar och gjorde att jordens befolkning kunde öka kraftigt. Men det innebar också att kroppsarbete, gödsel från gårdens djur och naturbete ersattes av konstgödsel, bekämpningsmedel och billiga drivmedel för jordbruksmaskiner. Även om det är enkelt att förstå drivkrafterna bakom den gröna revolutionen, så känner vi idag till baksidorna: klimatkris, utarmning av biologisk mångfald och rubbade kretslopp av fosfor av kväve. Dagens och framtidens bonde behöver därför fokusera på så mycket mer än bara skördenivåer. Jordbruket behöver bli bättre på att stötta alla de ekosystemtjänster som vi alla är beroende av. 

En ekologisk ekosystemutvecklare ser på sin gård som en integrerad del av ett landskapet och försöker använda lokala resurser som finns på gården i stället för att förlita sig på externa, fossilkrävande insatsmedel. Men sådana prioriteringar kostar förstås pengar för bonden. Genom att köpa ekologisk mat stöttar du bönder som även vill vara ekosystemutvecklare.

Vad måste den ekologiska ekosystemutvecklaren göra?

Jo, det bestäms i EU-förordningen för ekologisk produktion. I den framgår det hur EU ser att ekologisk produktion kan bidra till uppsatta mål för miljö och hållbarhet, genom att ekologiskt lantbruk ska:

• bidra till att skydda miljön och klimatet
• bevara markens bördighet på lång sikt
• bidra till en hög grad av biologisk mångfald
• bidra avsevärt till en giftfri miljö.

EU:s förordningen är 121 sidor lång och KRAV:s regelbok är 160 sidor lång om hur det ska gå till. Här listar vi några av de mest centrala brukningsmetoderna inom ekologiskt lantbruk:

Inte använda konstgödsel – för att bidra till att skydda miljön och klimatet och bevarar markens bördighet på lång sikt.

Vid framställning av konstgödsel fångas kvävet i luften in på särskilda fabriker. Det är dock en energikrävande process som förbrukar stora mänger fossilgas. Och om växterna ges mer kväve än de kan ta upp så bildas lustgas, vilket också är en mycket stark växthusgas. Konstgödsel är inte tillåtet i ekologisk odling. Istället använder ekologiska bönder naturgödsel från lantbrukets djur och/eller ärtväxter som kan ta upp kväve från luften.

I ett ekologiskt jordbruk eftersträvas att växt- och djurhållning ska vara i balans, det får inte finnas för många djur i förhållande till åkermarken på gården. Detta för att djuren till största del ska kunna äta foder från den egna gården, gödseln används i sin tur för att ge tillbaka näring åt de egna åkrarna, som ett kretslopp! På gårdar som bara har växtodling utan egna djur så kan bonden samarbeta med djurhållare i närheten.

Och apropå djur så ska den ekologiska djurhållningen sträva efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Det innebär bland annat att höns inte får hållas i bur, och grundregeln är att kor och andra nötkreatur ska hållas lösgående. Även grisar och fjäderfä har rätt att vistas ute och få grovfoder.

Ha en varierad växtföljd och vall – för att bevara markens bördighet på lång sikt

För att minska skador från insekter och ogräs i odlingen, är det viktigt att inte odla samma gröda år efter år på samma plats. Speciellt i och med att det inte är tillåtet med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i ekologisk odling. Därför behöver ekologiska lantbruk ha en välplanerad växtföljd med olika typer av grödor. På så vis hindras ogräs, skadeinsekter och skadesvampar att bli för dominanta. I vallodling finns främst olika sorters gräs och ärtväxter. Vallen är bra på att binda in koldioxid som blir till organiskt material i jorden. Organiskt material är viktigt för att marken ska fortsätta vara bra att odla i.

Inte använda naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel – för att bidra till en hög grad av biologisk mångfald och till en avsevärt mer giftfri miljö.

På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 30 procent fler vilda djur- och växtarter än på oekologiska gårdar. För insekter som humlor och bin är skillnaden ungefär 50 procent. Störst positiv skillnad för biologisk mångfald har ekologiska gårdar som finns inbäddade bland oekologiska gårdar. Där blir de ekologiska gårdarna som ett slags fristad för många arter att ta skydd i. Många fåglar som är beroende av ett aktivt jordbruk har haft det svårt de senaste 40 åren i Sverige. När jordbruksmark besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel så dör insekter som i sin tur är mat till fåglarna.

 

>> Här kan du läsa 10 anledningar att välja ekologisk mat.

>> Och här reder vi ut vanliga frågor om eko.

 

Liten ordlista till artikeln: 

Naturbete – Mark där tamdjur som kor eller får betar under hela eller delar av året. Marken får inte gödslas eller bearbetas genom till exempel plöjning. Naturbeten är en av Sveriges mest artrika marker.

Ekosystemtjänster – Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet används för att skapa förståelse för att människors överlevnad och välmående är beroende av de tjänster som ekosystemen ger. Hur vi använder mark och vatten, planerar och bygger avgör om vi kan bevara och utveckla ekosystemens kapacitet att leverera ekosystemtjänster.