För några år sedan larmades det om bisfenol A i nappar och nappflaskor. Det ledde till ett förbud i produkter för barn under tre år. Men bisfenol A används i långt fler produkter. Tidigare i våras kunde Råd & Rön avslöja att många burktomater innehåller bisfenol A.
Och det är just via konserver som vi får i oss den största mängden bisfenol A, då det kan ingå i ytskiktet på insidan av burkarna. Ämnet är inte bara hormonstörande utan kopplas även samman med påverkan på immunförsvaret, autoimmuna sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar..
– Därför är det viktigt att vi får bort det här ämnet ur maten. Men till skillnad från till exempel PFAS är bisfenol A ett ämne som inte lagras i kroppen, utan försvinner efter några dagar. Så minskar vi exponeringen för ämnet får vi snabba hälsoeffekter, säger Sheri Eklund, kemikalieexpert på Sveriges Konsumenter.
Bisfenol A är dock inte det enda problematiska ämne som ingår i så kallade kontaktmaterial för livsmedel.
– Nu vill vi se att EU kommer i mål även när det gäller PFAS-ämnen i livsmedelsförpackningar och stekpannor med non-stick-beläggning. Det är väldigt problematiska ämnen som lagras i kroppen, säger Sheri Eklund.
För intervjuer och frågor kontakta:
Sheri Eklund, projektledare Kemikalieprojektet
tel: 079-063 04 06 , sheri.eklund@sverigeskonsumenter.se
Yasemin Bayramogu, kommunikationsansvarig
tel: 0709-62 07 09, yasemin.bayramoglu@sverigeskonsumenter.se
17 juni, 2024