"Prioritera hälsosam och hållbart producerad mat med konsumenten i centrum i den reviderade livsmedelsstrategin"

Till                                                                                                      
Landsbygdsminister Peter Kullgren
Statssekreterare Dan Ericsson

Sverige och världen står inför stora utmaningar. Vi har en ökande klimatkris och en rusande utarmning av den biologiska mångfalden. Kriget i Europa har satt fokus på sårbarheten i vår svenska livsmedelsförsörjning. Och dagens produktion och konsumtion av livsmedel gynnar varken hälsa eller fyller kraven på att hålla sig inom planetens gränser.

I den nuvarande livsmedelsstrategin från 2017 läggs stor vikt vid ökad produktion, men också vid att relevanta miljömål ska nås. Utvecklingen för de flesta berörda miljömål är dock fortsatt negativ och det är otydligt hur ökad produktion ska lösa lantbrukets konkurrenskraftsutmaningar, lönsamhetsproblem eller nedläggningen av lantbruksföretag.

Regeringen har påbörjat en översyn av livsmedelsstrategin från 2017, där övergripande fokus ligger på konkurrenskraft, lönsamhet och svensk försörjningsförmåga.

Sveriges Konsumenter vill att regeringen i sitt arbete med livsmedelsstrateginkonkret och resultatinriktat tar följande i beaktande:

– Vikten av en utveckling av en hälsosam och hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Konkreta mål om folkhälsa kopplat till livsmedel behöver uppställas. Ekologisk produktion bör gynnas och uppmuntras. En hållbar produktion bör fokusera på såväl animaliska som växtbaserade produkter. Vi behöver öka svensk produktion av vegetabiliska proteiner och grönsaker.

– Att bevara och utveckla svenska mervärden vad gäller djurskydd, antibiotikaanvändning, miljö med mera. Konsumenterna måste ha förtroende för reella svenska mervärden för att livsmedelsstrategins mål ska uppnås. Här behövs såväl information som märkning, men dessa måste stöttas av politiska styrmedel.

– Att EU:s Farm to Fork är en viktig drivkraft för en hälsosam och hållbar livsmedelsproduktion. Vi ser med stor oro på försöken att urvattna den ursprungliga versionen.

– Att den nytillsatta utredningen av det svenska djurskyddet och regeringen i övrigt arbetar för att i första hand stärka djurskyddet, i andra hand behålla nuvarande nivå men absolut inte sänka nivån.

– Att även ursprungsmärkning på restauranger och vid offentliga måltider behövs.

– De övriga synpunkter som Sveriges Konsumenter med flera har skickat till landsbygdsministern (se nedan).

EU:s jord till bordstrategi (Farm to fork) är den givna utgångspunkten för en sådan ansats eftersom den syftar till att driva omställningen mot ett rättvist, hälsosamt och hållbart matsystem, med särskilt fokus på böndernas levnadsvillkor och ekonomiska förutsättningar. Ett aktivt hållbarhetsarbete är nödvändigt för att svenska livsmedelsproducenter inte ska bli akterseglade i tron att vi redan är framme.

Sverige har bara att vinna på att ta täten. Sveriges relativt starka miljö- och djurskyddslagstiftning ger oss samtidigt ett försprång som kan förbättra konkurrens- och lönsamhetsvillkoren för svenska producenter. För ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk är det därför av största vikt att svenska politiker ställer sig bakom de lagstiftningsförslag som kommer ur EU:s jord till bordstrategi och uppdaterar den svenska livsmedelsstrategin så att den svarar upp mot omvärldens utveckling.

I diskussionen kring konkurrenskraft talas ofta om export som lösning på lönsamhetsfrågorna inom svensk livsmedelsproduktion. Men den viktigaste målsättningen måste vara att behålla konsumtionen av svenska livsmedel ur sårbarhets- och lönsamhetssynpunkt.

Svenska konsumenter väljer gärna svenskproducerade livsmedel. Skälen är många: man vill stödja svenska bönder (83 %), låg antibiotikaanvändning (75 %), kortare transporter (74 %), bättre djurskydd (73 %), bra miljö- och klimatsynpunkt (70%) – det som brukar kallas svenska mervärden (Svenskmärkning april 2022.)

Det finns de som anser att marknaden ska lösa den hållbara konsumtionen genom ökad efterfrågan, men en undersökning visar att runt tre av fem tillfrågade konsumenter önskar en tydligare styrning för att minska livsmedelskonsumtionens miljöpåverkan.De värdesätter de miljömässiga mervärden som svenska bönder bidrar till och är måna om att dessa ökar och utvecklas (Axfoundation 2021).

Redan i januari gjorde Sveriges Konsumenter tillsammans med Vi Konsumenter, Konsumentföreningen Stockholm, Världsnaturfonden, WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection och Reformaten ett inspel till er. Vi uttryckte då att vi vill se en livsmedelsstrategi som:      

• Innehåller konkreta mål och förslag som styr mot ökad biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, mindre och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel samt minskad övergödning. 
• Integrerar strategier för folkhälsa och hållbar livsmedelskonsumtion, till exempel genom att anamma mål som tas fram inom regeringsuppdraget till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.
• Underlättar för konsumenter att göra rätt genom att skapa förutsättningar för hållbara val i vardagen genom åtgärder för utbud, märkning och kunskapslyft.     
• Stärker djurvälfärd och djurhälsa, något som till exempel kommer till uttryck genom en högre andel betande djur i landskapet.
• Har en bred politisk uppslutning bakom insatser och mål för ekologisk produktion och konsumtion i Sverige, likt den som finns i Danmark.
• Prioriterar forskning och innovation som utvecklar matproduktion inom planetens gränser.
• Ger långsiktiga villkor och finansiering för åtgärder i primärproduktionen som styr mot ökad hållbarhet, som till exempel Klimatklivet.
• Främjar hela det svenska lantbruket, inte bara det mest produktiva mätt i kilo avkastning.

Sveriges Konsumenter förslag till politiska lösningar för en hälsosam och hållbar konsumtion och produktion finns samlade i ståndpunkten ”Mat som gör gott”, som beslutades av våra medlemsorganisationer 2022.

Uttalande antaget på Sveriges Konsumenters Representantskapsmöte (medlemsmöte) den 15 februari 2023.

Sveriges Konsumenter består av följande organisationer:

1,6 miljonerklubben
ABF, Arbetarnas bildningsförbund
Astma- och allergiförbundet
Djurskyddet Sverige
Fritidsodlingens riksorganisation, FOR
Funktionsrätt Sverige
Föreningen Äkta vara
Hyresgästföreningen
Jagvillhabostad.nu
Konsumentvägledarnas förening
LO, Landsorganisationen i Sverige
Medveten Konsumtion
PRO, Pensionärernas Riksorganisation
Resenärerna
Reumatikerförbundet
SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige
SKPF Pensionärerna
SPF Seniorerna
Svenska Djurskyddsföreningen
Verdandi
Vi Konsumenter