– Skönhetsbranschen växer snabbt och de olika tjänsterna berör väldigt många människor men regelverket är otydligt. Standarder kompletterar lagstiftningen med detaljer för att förtydliga säkerhetskrav och konsumenträtt vilket bidrar till gemensamma spelregler för utförare, ökar kvaliteten på tjänsterna och ger patienter och konsumenter ett ökat skydd, säger Anna Sjögren på Svenska institutet för standarder, SIS.
SIS har, tillsammans med Sveriges Konsumenter och branschen, varit med och tagit fram europeiska standarder för de som utför tjänster inom estetisk kirurgi, estetiska medicinska icke-kirurgiska tjänster och nu även hudvårdstjänster. I standarderna definieras krav på utförare till exempel på kompetens, hur riskbedömningar ska göras, krav på lokaler, hantering av klagomål och personuppgifter. Standarderna gäller i hela Europa och har därmed även satts som svensk standard.
Standarden för hudvårdstjänster, som är det senaste tillskottet i ”paketet”, omfattar bland annat hudvårdsbehandlingar för ansikte och kropp. Över 25 länder har deltagit i arbetet som startade redan 2011.
Det kan vara svårt för konsumenter att särskilja mellan seriösa och oseriösa utförare därför har SIS och Sveriges Konsumenter, utifrån standarderna, tagit fram en checklista på vad man bör tänka på och efterfråga vid köp av en tjänst.
– Redan vid konsultationen ska man fråga efter kompetens och utbildning, vilka risker och komplikationer som kan tillkomma, tillgång till råd och eftervård, totalkostnader och försäkringar med mera, säger Gerd Klang, Sveriges Konsumenter representant och ordförande i den svenska standardiseringskommittén för estetiska ingrepp och andra skönhetstjänster.
Kontaktpersoner:
Gerd Klang, Sveriges Konsumenters representant och ordförande i standardiseringskommittén TK 503, tel: 070-231 25 35, gerd.klang@telia.com
Anna Sjögren, projektledare Svenska institutet för standarders, SIS, tel: 08-555 520 87, anna.sjogren@sis.se
23 september, 2019