Remissvar: Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Överskuldsättning är en av de kärnfrågor som Sveriges Konsumenter drivit i decennier. Och vi har deltagit i flera utredningar, så även den senaste som presenterades i juli.

Då konstaterade Sveriges Konsumenters generalsekreterare, Jan Bertoft, som deltog i utredningen att den i huvudsak var bra. Men han hade velat se att utredningen gått längre när det gäller marknadsföringen av krediter.

Detta är synpunkter som återkommer i det remissvar som Sveriges Konsumenter lämnat in i dag.

Så här sammanfattas våra synpunkter:

• Vi stöder i stort sett utredningens förslag, utredningen är väl genomförd och utredaren har på många sätt tagit in konsumentperspektivet. Samtidigt finns en hel del kompromisser. Sveriges Konsumenter vill poängtera att det krävs reella, effektiva lösningar som motverkar överskuldsättningen bland konsumenterna och därmed ger stora samhällsekonomiska vinster, vilket måste vara överordnade branschintressena.
• Vi är för ett nationellt skuldregister, ett Skri-register, förutsatt att mycket höga krav om integritet uppfylls. Dock undrar vi om den föreslagna modellen är den bästa – med så mycket känslig information kan det vara rimligare att staten driver (och inte upphandlar) registret.
• Vi anser det absolut nödvändigt med ett sänkt och breddat räntetak, med regler som förhindrar kreditinstituten att hitta nya vägar att kompensera sig.
• Vi stöder skärpningar av och vill ha högre krav på marknadsföringen, till exempel genom krav på särskild måttfullhet. Det finns för mycket avarter, praxisbildningen går för långsamt och motarbetas delvis av kreditbranschen. Vi vill förbjuda reklam riktad till dem som har betalningsanmärkningar.
• Vi är klart för att man ska vända på avräkningsordningen i svåra fall, men är skeptiska till att det ska vara frivilligt för långivaren. Frågan är om det kommer att bli någon skillnad mot tidigare. Vi förespråkar någon form av tvång i vissa fall, t.ex. utifrån hur mycket kostnader som betalats eller antalet år sedan skulden togs. Se också resonemang i SOU 2013:78 (sid 256 ff).
• Vi är starkt kritiska till allt som kan innebära en nationell budget- och skuldrådgivningstjänst. Det kommer sannolikt att innebära nedrustning i kommunerna.
• Vi vill också framhålla några förslag, som inte direkt föreslås av utredningen. Det ena gäller möjligheten till absolut preskription efter en längre tid, exempelvis 15–20 år, likt den som finns i Finland. Dessutom vill vi än starkare än utredningen betona: En central fråga är att öka skolundervisningen och folkbildningen för att minska problemet med att det är “dyrt att vara fattig”.

Läs remissvaret i sin helhet och ta del av alla våra synpunkter.