Italien har varit framgångsrikt i att komma åt den organiserade brottsligheten genom att sikta in sig på pengarna. På så sätt får gängen mindre resurser att använda i den kriminella ekonomin. De får bland annat svårare att bilda egna företag och infiltrera andra företag. Det blir helt enkelt mindre pengar i fickorna för de kriminella.
I Sverige har riksdag och regering i stället fokuserat på annat för att få bukt med den organiserade brottslighetens skjutningar, sprängningar och knarkhandel. Hemliga tvångsmedel tillåts numera i förebyggande syfte, som att polisen får avlyssna grovt kriminella utan brottsmisstanke. Det har i vidare omfattning blivit straffbart att engagera ungdomar under 18 år i brottslig verksamhet.
Straffen för olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning, grov utpressning och grovt olaga tvång har skärpts. Dessutom föreslås anonyma vittnen, visitationszoner, vistelseförbud, ungdomsfängelser och mindre sekretess mellan myndigheter.
Åtgärderna kan sätta vissa käppar i hjulet för gängen, men räcker inte till mot bedrägerierna. De kriminella tjänade 5,8 miljarder kronor år 2022 på person- och försäkringsbedrägerier – dubbelt så mycket som på narkotika. Bankbedrägerierna ökade till runt 700 miljoner kronor för år 2023.
Sedan början av 2000-talet har hundratusentals svenskar drabbats av bedrägerierna. Men trots detta är bedrägerier en ohotad verksamhet, då riksdagen och olika regeringar inte vidtagit några effektiva åtgärder.
Utstuderade bedrägerier har därmed kunnat sättas i system, med låg risk att åka fast. De kriminella saknar skrupler och lurar vem som helst med ett bankkonto. Det bär dem inte emot att tömma kontona för funktionsnedsatta, pensionärer, ungdomar, villaägare eller företagare.
Konsekvenserna för brottsoffren blir förstörd privatekonomi, nedlagda företag, depression, ångest och skuldkänslor. Många års jobb och slit, ibland från ett helt arbetsliv, kan snabbt förbytas i misär om du inte lyckas genomskåda ett försök till bankbedrägeri.
Bankernas säkerhetssystem är dåliga på att skydda kundernas tillgångar. Men det kan ändå te sig märkligt att SEB, Danske Bank, Nordea, Handelsbanken, Swedbank med flera inte har gjort mer för sina kunders säkerhet.
Orsaken är att lagstiftningen lägger det ekonomiska ansvaret för ett bedrägeri på kunden, när denne lurats att knappa in sin kod med mobilen. Detta trots att bristfällig banksäkerhet i grunden har fört med sig att bedrägeriet har kunnat genomföras. Förra året fick bara 2 procent av bankkundernafullt bifall mot bankerna i Allmänna reklamationsnämnden.
Exempel på enkla åtgärder som bankerna skulle kunna genomföra, för att försvåra för bedragarna, är inställningsbara överföringsfördröjningar och beloppsbegränsningar, manuella kontroller vid misstänkta transaktioner, spärr mot överföringar till icke godkända konton och ytterligare bevis för att du är du vid betalningar över ett visst belopp.
I och med att bristande säkerhet inte kostar bankerna något utan i stort sett endast belastar kunderna, och att lagstiftningen inte ställer några krav på bankerna, blir konsekvensen fler bedrägerier.
Finansinspektionen har inte kritiserat bankernas hantering, vilket måhända har gjort att regeringen inte har uppfattat allvaret i situationen. Vad bankerna emellertid återkommer till i medierna, när någon kund har blivit lurad, är att man följer lagstiftningen. I och med att den lägger ansvaret för bedrägerierna på kunderna är det kanske inte så konstigt att bankerna inte gör vad de förmår för att täppa till säkerhetshålen.
Bankerna talar fortfarande om mer information för att lära kunderna att inte bli lurade. Men psykologisk forskning är tydlig: information har i princip ingen effekt på människors beteende.
Om justitieminister Gunnar Strömmer (M), civilminister Erik Slottner (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på allvar vill komma till rätta med den organiserade brottsligheten och bankbedrägerierna – då måste lagstiftningen skärpas så att bankerna får det ekonomiska ansvaret för den bristande säkerheten i sina system.
Säkerhetshålen är systemhotande och underminerar förtroendet för det svenska bankväsendet, tillsynsmyndigheterna samt ytterst regeringen.
Storbritannien har också problem med bankbedrägerier. Ny reglering är emellertid på väg där och föreslås börja gälla under år 2024. Den innebär att kundens bank normalt får ersätta halva summan för bedrägeriet, medan banken som bedragaren flyttar pengarna till får stå för andra halvan. Likaså måste bankerna offentliggöra statistik över hur många av deras kunder som drabbas av bedrägeri.
Tragedierna med tömda konton måste få ett slut, men det kan bara ske om bankerna får ekonomiska incitament att stoppa bedrägerierna.
Vi föreslår därför att regeringen kopierar det brittiska systemet och tar initiativ till att ändra betaltjänstlagen så att ansvaret för säkerhetsbristerna läggs på bankerna. Det är de som kan påverka säkerheten i sina system, till skillnad från kunderna. Det delade ansvaret bankerna emellan kommer även att få dem att driva på varandra för att minska bedrägerierna.
12 februari, 2024