I dag uppmanas de som drabbas att höra av sig till kommunernas livsmedelskontroll. Betydligt bättre vore om kommunerna genom sin kontroll och tillsyn kunde säkra att alla får rätt information om innehållet i det som serveras på restauranger, kaféer och liknande.
Ytterst få kommuner upplyser sina invånare om hur de ska anmäla när restauranger, kaféer och liknande givit felaktig information eller felserverat mat som lett, eller skulle kunna ha lett till en allergenreaktion. Svenska celiakiförbundet håller därför på att ta fram ett digitalt formulär som de som fått fel information eller blivit dåliga kan skicka till kommunerna.
En rapport från Livsmedelsverket i somras visar att 87 procent av de kommunala kontrollorganen för livsmedel brister i sitt arbete.
Redan för tio år sedan krävde Sveriges konsumenter att livsmedelskontrollen skulle förstatligas.
Riksrevisionen konstaterade i en granskning 2014 att det funnits problem i livsmedelskontrollen under lång tid och att många kommuner inte klarar av att kontrollera till exempel butiker och restauranger.
Att livsmedelskontrollen är kommunernas ansvar leder till olika tolkningar av svensk och europeisk lagstiftning. I Malmö tolkas det (korrekt) som att de 14 vanligaste allergenerna ska redovisas. I andra kommuner är kraven inte alltid lika höga.
Större franchisekedjor, till exempel McDonald’s och Espresso House, lyder delvis under den tolkning av lagen som görs av kommunen där företagets huvudkontor ligger – oavsett var i landet serveringsställena finns.
Livsmedelsverkets nya rapport och tidigare nationella och lokala rapporter belyser en rad brister och fel i hur kommunerna utövar livsmedelskontroll. Och utvecklingen går åt fel håll. Den nya riskklassningsmodell som Livsmedelsverket har tagit fram innebär att den kommunala livsmedelskontrollen av butiker, restauranger och kaféer minskar med cirka 35 procent från och med år 2024. Det sker samtidigt som uppdraget utökats. Sedan 2022 ansvarar den kommunala livsmedelskontrollen även för kontroll av så kallade kontaktmaterial (bland annat take away-förpackningar) i hela produktions- och serveringskedjan.
I Livsmedelsverkets operativa mål för 2023–2025 finns frågan om allergener på serveringsställen inte med. Nöjer sig Livsmedelsverket med att 13 procent av kommunerna inte fick kritik?
Vi kräver:
• Att regelverk och kontroller är likvärdiga i hela landet. Både staten och kommunerna måste prioritera livsmedelskontroll av restauranger, kaféer och liknande. Det bör ske genom en tydligare statlig styrning, uppföljning och kontroll tillsammans med förbättrad samordning.
• Att kaféer och restauranger måste ha skriftlig information om allergener, det räcker inte med muntlig information, som ofta är felaktig.
• Att man ska kunna anmäla felaktig information eller reaktion på allergener på samma sätt i alla kommuner. Informationen från kommunerna ska vara enkel och tydlig och förenkla rapportering av allergenincidenter. Livsmedelsverket bör få i uppdrag att följa upp sådana rapporter över hela landet.
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges konsumenter
Magnus Filipsson, generalsekreterare för Svenska celiakiförbundet
Linus Engqvist Richert, ombudsman vid Svenska celiakiförbundet
Karin Neuhaus, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet
