Debattartikel: ”Förbjud all reklam för skräpmat till barn”

2022 avslutades med nyheten om att små barns snittvikt ökade under pandemin. 2023 inleddes med 15 dietister som gick till kraftigt angrepp mot bland annat marknadsföringen av ohälsosam mat som möter barn och unga (DN debatt, 2 januari 2023).

Av all utomhusreklam som barn möter handlar 80 procent om just ohälsosam mat, slår dietisterna fast och efterfrågar bland annat skärpt lagstiftning.

Där är vi helt eniga.

Svenskar har länge och gärna förundrats över feta amerikaner. Vi är snart där själva. Drygt varannan svensk över 16 år lider av fetma eller övervikt, med risk för diabetes 1, hjärt-kärlsjukdom och andra livsförkortande sjukdomar som följd (Folkhälsomyndigheten, 2022).

MEN – reklamen i utomhusmiljöer är en sak. Det som händer online är en helt annan.

Eller är den det? Det är frågan.

Vi vet inte säkert. För vi, vuxenvärlden, stängs många gånger ute från den värld där våra barn och tonåringar växer upp. Jag som förälder får inte se samma reklam som mitt barn.

Reklamen syns nästan bara för avsändarna och de individuella mottagarna. Den visas på platser som är stängda för de flesta av oss, på sajter och chattar som kräver inloggning och som bygger på vilken profil användaren skapat under sin tid på nätet.

På det viset skapas och lever vi våra liv i ett slags parallellsamhällen online. Jag i ett. Mitt barn i ett annat.

Och det är som bekant till webben och sociala medier som de allra flesta reklammiljarderna går. Närmare bestämt 32 av 46 miljarder 2021. En summa som motsvarar hälften av budgeten för samhällets samlade kostnader för polis och domstolar i år!

Lägg därtill samhällskostnaden för övervikten: uppskattningsvis ytterligare 70 miljarder (Livsmedelsverket, 2021).

Då har vi ändå inte tagit hänsyn till det personliga lidande som medföljer.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn har rätt till god hälsa. I uttolkningen av konventionen krävs att man tar hänsyn till att barn har väldigt olika förutsättningar att kritiskt granska reklam – och att stater reglerar marknadsföringen som når barn.

Men där har det inte hänt mycket, om man ska vara helt frank.

EU har börjat lagstifta om Digital Services Act. Där finns ett förbud mot att använda känslig data i syfte att leta upp barn att rikta reklam mot. Men det kräver kraftfull myndighetstillsyn. Just sådan tillsyn som brister stort i dag. Dessutom är reglerna utformade så att de kan rundas.

Det behövs alltså mer. Det är dags att vi på allvar tar tag i reklamen som riktas mot unga. Det här vill Sveriges Konsumenter se:

• Förbjud reklam för ”skräpmat”. Inför ett förbud av reklam i alla medier för ohälsosam mat riktad till barn upp 16 år, som i exempelvis Storbritannien.
• Obligatorisk rapportering. Skapa större transparens omkring reklamen online genom att kräva att större reklamköpare rapporterar till en oberoende instans.
• Stärk barnen. Öka undervisningen om reklam i grundskolan i ämnen som hem- och konsumentkunskap, bild och samhällskunskap.
• Stärk forskningen. Öka anslagen till forskning om reklam och dess sociala, hälsomässiga och miljömässiga effekter, liksom om barns upplevelser av och förhållningssätt till reklam och framtidens kommersiella miljöer.
• Öka tillsynen. Ge myndigheterna, främst Konsumentverket, större möjligheter övervaka och anmäla otillbörlig reklam på internet.