Debatt: "Så kan regeringen återställa stödet till konsumentrörelsen"

Det har snart gått exakt ett år sedan regeringen flaggade för slopat statligt anslag till konsument-organisationerna. Under det gångna året har vi försökt få en förklaring till varför regeringen så sent som i vårändringsbudgeten 2023 sköt till extra pengar till konsumentorganisationerna, för att ett halvår senare stryka det helt. Särskilt som det kommit till vår kännedom att anslaget till konsumentorganisationerna var kvar i regeringens budget ända fram till slutet. Det var med i det så kallade tabellverket, för att sedan vara som bortblåst när budgeten väl presenterades den 20 september.

Den enda förklaring vi fått från regeringen är att Allmänna reklamationsnämnden, ARN, behövde extra tillskott. Men att rycka undan mattan för det förebyggande arbetet – för att förhindra att ännu fler hamnar hos ARN – är fullkomligt feltänkt.

Vi förväntar oss att regeringen i budgetpropositionen för 2025 återställer stödet till konsumentorganisationerna. Det finns flera sätt som regeringen skulle kunna göra det på – förutom stöd via Konsumentverket som tidigare:

1. Avgiften till ARN

Den 1 augusti i år infördes en avgift på 150 kronor för den som vill anmäla ett ärende till ARN. Pengarna kommer att gå rakt in i statskassan och regeringskansliet räknar med att det kan inbringa fyra miljoner kronor om året. Det är förstås en oansenlig summa i en statsbudget, men satt i relation till det stöd på totalt 14 miljoner som förra året gick till ett tjugotal konsumentorganisationer (varav fem miljoner gick till Sveriges Konsumenter), blir bilden en annan.

Sveriges Konsumenter har ifrågasatt avgiften, då den sannolikt kommer leda till att en del konsumenter inte kommer ha råd att anmäla sina ärenden. Men när den nu ändå införs vore logiskt att låta intäkterna gå till de organisationer som bedriver ett förebyggande arbete för att förhindra att fler konsumenter hamnar i tvist med företag. Det finns ett enormt förebyggande arbete att göra. Konsumentverket beräknade i våras att den samlade konsumentskadan för misslyckade köp uppgår till hela 40 miljarder kronor om året.

2. Gör som i Portugal – skapa en bötesfond

I Portugal har man skapat en så kallad bötesfond som bland annat konsumentorganisationer kan söka medel från. 20 procent av de böter som ställs ut av den portugisiska konkurrensmyndigheten går rakt in i fonden, som sedan administreras separat.

Genom att det numera finns möjlighet att söka pengar ur fonden för att driva fall där konsumenter drabbas av brott mot konkurrenslagstiftningen har medvetenheten om konsumenträtten ökat bland den portugisiska allmänheten.

I Sverige skulle en fond kunna bygga på bötesintäkter inte bara från Konkurrensverket utan även från Konsumentverket. Bakom varje bötesbelopp finns drabbade konsumenter. Då är det också logiskt att låta en del av bötespengarna gå till att stärka konsumenterna, både genom förebyggande konsumentarbete och genom att erbjuda möjlighet att söka pengar för att driva specifika konsumentärenden juridiskt.

Trycket på konsumenterna har varit extremt högt de senaste åren och det ser ut att bli ännu värre framgent. Det visar sig i dag genom sänkt konsumtion och fortsatt höjda matpriser. Men inflationen riskerar att fortsätta starkt uppåt de närmsta tio åren till följd av global uppvärmning och extremvärme, vilket kommer påverka framför allt matpriserna om man ska tro en rapport från Europeiska centralbanken, ECB.

Vi vet att de kraftigt höjda matpriserna de senaste åren fått stora effekter på mathållningen i de mest sårbara hushållen. Hur ska det då gå om vi inom tio år har prishöjningar på ytterligare 30–50 procent?

Konkurrensverket blev i somras klar med sin granskning av livsmedelssektorn. En granskning som inte diskuterats så mycket som hade behövts. Synd, för myndigheten pekar på en lång rad brister i konkurrensen i hela livsmedelskedjan – från producenternas villkor, till tillgången på butikslägen och till syvende och sist priset på maten till konsument.

På frågan om vart pengarna tar vägen konstaterar Konkurrensverket: ”Vår övergripande och sammanfattande slutsats är att dagligvaruhandelsaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna.”

Det är svårt att se att bara dialog med branschen ska komma till rätta med hela långa raddan av brister. Här behövs tuffare tag från Konkurrensverket för att stärka konkurrensen – och därmed konsumenterna. Vi i konsumentorganisationerna kommer göra vad vi kan för att stärka konsumentmakten.

Andra konsumentfrågor som Sveriges Konsumenter kommer att prioritera i höst handlar bland annat om att stärka skyddet för barn mot aggressiv marknadsföring och att skapa förutsättningar för en bättre fungerande digital marknad där det är enklare för konsumenter att hitta rätt vara till bäst pris.

Sverige behöver en bred och samlande konsumentorganisation som både kan vara en granskande part och som kan bedriva konsumentupplysning. Men som också kan företräda konsumenterna i lagstiftningsarbetet i Sverige, men framför allt inom EU.

Vi vet att vi gjort skillnad genom åren då vi varit med att driva igenom förlängd reklamationsrätt, stärkta reserättigheter, stärkta krav vid telefonförsäljning, regler för skönhetsbehandlingar och vi har ställt krav på nätjättar som Google, Meta och Temu.

Men svenska konsumenters representation i EU-samarbetet, en representation som EU-kommissionen efterfrågar äventyras nu

Johanna Hållén, generalsekreterare