Landsbygdsministern vill att Sverige ska öka sin animalieproduktion och nämner restaurering av betesmarker som ett skäl. Enligt en studie från SLU kommer cirka en fjärdedel av det svenska nötköttet som konsumeras från djur som aldrig gått ute, eftersom betesrätten inte omfattar kalvar eller tjurar.
Om Kullgren på riktigt vill se restaurerade betesmarker vore det rimligare att låta fler djur komma ut på bete, särskilt naturbetesmarker. I stället verkar Kullgrens parti, Kristdemokraterna, för en försämrad betesrätt i riksdagen och Kullgren själv tillsatte i våras en utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som särskilt ska undersöka hur svenska djurskyddskrav, som krav på bete, påverkar konkurrenskraft och djurhälsa.
Eftersom de nationella förutsättningarna redan beaktats i NNR-kommitténs underlag och analyser ser vi särskilt allvarligt på att Kullgren agerar på ett sätt som riskerar att vattna ur effekten av de miljömässiga hållbarhetsaspekter som integrerats i NNR. Att öka andelen naturbeteskött skulle vara ett steg i rätt riktning, men att använda det som förevändning för att öka den sammanlagda konsumtionen av kött vore oansvarigt. Det går emot den gedigna vetenskapliga analys som sammanställts av NNR-kansliet och flera andra stora systemanalyser.
Det är orimligt att lägga ansvaret för jordbrukssektorns ekonomi på konsumenterna, när det skulle resultera i kostråd som inte är optimerade utifrån hälsa och hållbarhet. Tyvärr har Sverige redan halkat efter i det viktiga omställningsarbetet. I rapporten ”Government investment in the opportunities of alternative proteins” från september 2022 rankas Sverige på den lägsta nivån gällande satsningar den senaste femårsperioden, trots att samma rapport lovordar Sveriges innovationsnivå. Den nationella livsmedelsstrategin och den låga nivån på statlig finansiering nämns som svagheter i jämförelsen med andra länder. Här behövs ett skifte för att ta igen förlorad tid.
Vi håller med om att en ökad nationell försörjningsgrad vore önskvärt, särskilt i oroliga tider, men ser till skillnad från ministern störst potential i att satsa på en ökad andel växtbaserad mat. Mer produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel minskar sårbarheten eftersom det som odlas används till livsmedel för humankonsumtion i stället för som foder till djur. Det ger en mer effektiv användning av odlingsmarken.
Uppfödning av djur som äter foder delvis baserat på grödor som människor kan äta direkt, som gris och kyckling som är beroende av importerad soja samt foder som vi i viss utsträckning skulle kunna ätit själva, bidrar inte till en säkrad matproduktion. Det skulle också minska sårbarheten i förhållande till tillgång till livsmedel genom att hållbarheten i många växtbaserade livsmedel är längre, och de är därmed mer lämpade för förvaring i beredskapslager än animalier.
Kullgrens analys verkar helt bortse från att val av livsmedel påverkar hälsan när han beskriver NNR:s "näringsfysiologiska" uppdrag, som att det endast handlar om vilka näringsämnen vi får i oss. En lika stor, om inte större del av NNR:s uppdrag är att analysera hur matval påverkar hälsan. Budskapet på detta område har i årtionden varit att vi bör minska vår köttkonsumtion.
För en friskare befolkning är det av stor vikt att vi hjälps åt – både politiker, myndigheter och ideella krafter – att unisont kommunicera detta budskap. Det är en mänsklig rättighet att få möjlighet och rätt samhälleliga förutsättningar att leva ett långt, hälsosamt och hållbart liv. Kullgren bidrar med detta utspel till att en potentiell förbättring av folkhälsan och miljön går förlorad. Det är redan idag en utmaning att få befolkningen att äta enligt kostråden, och vi vädjar till landsbygdsminister Kullgren att inte underminera förtroendet för kostråden och göra det ännu svårare.
Camilla Bergvall, riksordförande Djurens rätt
David Stenholtz, ordförande Läkare för framtiden, överläkare onkologi
Olga Grönvall Lund, generalsekreterare, Reformaten
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges konsumenter
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF Sverige
04 juli, 2023