Avsikten med avtalet är att bland annat skapa marina reservat på internationellt vatten, de så kallade djuphaven, för att kunna uppfylla målet som togs på Cop 15 i Montreal, där man enades om att skydda 30 procent av hav och land.

Men medan förhandlare från 100 länder försöker sova i kapp efter långa nattmanglingar finns det andra som gissningsvis inte alls ser någon tid till vila. Till exempel de drygt 50 företag runtom i världen som planerar att utvinna metaller och mineraler ur djuphavsbotten. 

Här finns ekosystem som till stora delar som är outforskade och som man tror rymmer fler arter än någon annan stans på vår planet. Vem vet, kanske är det här som lösningen på den stora antibiotikafrågan finns. Till exempel.

Det vi däremot vet är att gruvdrift på så stora djup som det handlar om kommer leda till:

  • Utarmning av flora och fauna på havets botten
  • Att ännu fler arter och boplatser förgörs när sediment rörs upp
  • Att havsbotten kommer exponeras för giftiga ämnen under arbetets gång
  • Minskad återväxt av arter
  • Att viktiga processer i ekosystemet påverkas
  • Att balansen i havet rubbas – och mycket mer

Det här är förluster som omräknat i pengar är uppåt 1 000 gånger större än vad vinsterna för utvinningsbolagen någonsin kan bli, enligt en uppskattning av WWF 2021.

Det är också skälet till att Fair Finance Guide lagt till ett stopp för djuphavsgruvdrift som ett nytt hållbarhetskriterium i vår internationella granskningsmetod. Men ännu är det inga svenska storbanker som ställt sig bakom kravet. 

Är det för att bankerna redan har finansiella intressen i den här verksamheten? En granskning 2022 visar att de fem största bankerna i Sverige (Nordea, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank) har lånat ut över 10 miljarder kronor till flera av företagen som är aktiva inom djuphavsgruvdrift. Bara de senaste fem åren. Bankerna är även delägare i flera av dem.

Det är extra viktigt att sätta ljuset på de aktörer som vid sidan av FN kan göra skillnad. Här spelar bankerna en nyckelroll.

Även om FN-avtalet kommer på plats inom några år – och i bästa fall efterlevs någorlunda –innebär det att 70 procent av havsytan inte är fredad från exploatering. Därför är det extra viktigt att sätta ljuset på de aktörer som vid sidan av FN kan göra skillnad. Och här spelar bankerna en nyckelroll.

De kan anta policyer som stoppar det finansiella stödet till företag inom djuphavsgruvdrift och som kräver att företag inte använder mineraler därifrån. Redan i dag har ett antal storföretag lovat att inte göra det bakom kravet, bland annat Scania, Volvo och Samsung.

Flera internationella banker har också tagit ställning mot att stödja djuphavsgruvdrift, till exempel Credit Suisse och Europeiska Investeringsbanken. På så sätt bidrar de till normutvecklingen i finansbranschen och att fler finansaktörer tar ställning mot exploateringen av djuphaven. 

När ska svenska banker följa efter? Nu har ni chansen att göra en insats innan nästa globala miljökris kan vara ett faktum. Ta den!

09 mars, 2023