I går arrangerade vi ett panelsamtal om övervakningsbaserad reklam. Ni vet sån där reklam som mot vår vilja spårar, profilerar och följer efter oss mellan olika sajter på nätet. Vi vill kort och gott förbjuda den.  

Motargumenten är bekanta:  Det finns redan lagar och regler, politikerna förstår inte teknologin, vi måste vänta in rättsliga avgöranden, tänk för guds skull på småföretagarna, och så vidare… 

Men nu är det ju ingen som följer reglerna och politiker får faktiskt hjälp av personer som förstår tekniken.  Och att fördröja lagstiftning är nätjättarnas främsta lobbystrategi vid sidan av deras osjälviska ömmande för småföretagare. 

Tar man ett steg tillbaka är situationen absurd. 

Branschen har sedan länge insett att det enda sättet att få folk att befatta sig med övervakningsreklam är med tvång. Det är nämligen bara en av fem svenskar som föredrar personanpassad framför helt slumpmässig reklam. 

Har du otur så kan ett enda inköp av plåster online leda till 102 mejl om blancolån, vilket SvD rapporterar om i dag. Eller så leder din digitala jakt på kärlek till att du blir outad som homosexuell och tvingas säga upp dig från ditt jobb som präst, något NRK Beta rapporterade om tidigare i september. 

Har du tur så kan du välja bort påstridig reklam genom att klicka på knappen “bara nödvändiga kakor” när du besöker ditt nätapotek. 

Men märkligt nog kommer du att tvingas trycka på samma knapp varje gång du återbesöker sidan. För trots att det är tekniskt omöjligt (och orättvist mot reklamare) att skapa ett system där valet att INTE bli spårad är ifyllt som standard, så är det fullt möjligt (och inte så farligt) att med artificiell intelligens försöka förutspå när en tonåring känner sig värdelös 

Ja, jag är medveten om att den här texten är raljant, att det går att vrida och vända på de här frågorna i all evighet och att mina exempel är lite spretiga. Men här handlar det faktiskt inte om äpplen och päron, utan snarare om väldigt snarlika (sura och oätbara) citrusfrukter som alla pekar mot en brist på respekt för vår grundläggande rättighet till privatliv.  

Och nej, vi har inte ett helt färdigt lagförslag att presentera. Men ett förbud skulle kunna innebära att man till exempel inte får rikta reklam baserat på annat än webbsidans innehåll, boendeort och ålder. Ett mindre drastiskt alternativ är att möjliggöra för konsumenter att på riktigt avböja reklamen och medföljande spårning. Det är i dag omöjligt. 

Det får mig ibland att fundera på om ens annonsbranschen själv tror på personanpassningens förträfflighet… 

24 september, 2021