Sinan Akdag: "En bra bit på vägen"

I veckan blev det klart vad de närbesläktade lagpaketen Digital Markets Act (DMA) och Digital Services Act (DSA) kommer att innehålla. Resultatet är en ny typ av konkurrensregler, strängare krav på plattformsföretag och stärkta konsumenträttigheter. Ett rejält kliv i rätt riktning, även om det finns mycket mer kvar att slåss för innan vi konsumenter kan känna oss helt nöjda.  

Namnen på lagpaketen, liksom deras högtravande retorik om att ta tillbaka makten från nätjättarna, är förvirrande lika:  DMA handlar om att göra det svårare för de allra största nätjättarna – så kallade grindvakter – att dominera marknaden på bekostnad av andra mindre företag. DSA fokuserar i sin tur på vilket ansvar plattformsföretagen – särskilt så kallade very large online platforms – ska behöva ta för det innehåll de förmedlar. 

Vi på Sveriges Konsumenter är preliminärt positiva till lagstiftningarna i stort, även om vi anser att man kunnat gå längre på flera punkter, det gäller framför allt marknadsplatsers ansvar för farliga produkter. 

Enklare konkurrensregler med Digital Markets Act 

I DMA är en av de största nyheterna att det skapats en lista över saker som nätjättarna redan på förhand ska veta om att de inte får göra. Det är ett stort skifte från att som tidigare nästan alltid tvingas bedöma företagens beteenden från fall till fall och i efterhand, något som i snitt tagit åratal för EU-kommissionen att reda ut. Nu kan man peka på en lista där det står svart på vitt att det ena eller det andra är otillåtet. ”Varför är just den här aktiviteten dålig för konkurrensen?” frågar sig kanske nätjätten. ”För att den står med på listan vi har kommit överens om” svarar EU-kommissionen. 

På den där listan finns det bland annat en bestämmelse om att grindvakter inte fritt får dela konsumenters persondata mellan sina olika tjänster. Så bara för att du mer eller mindre medvetet låter Instagram snoka på dina rörelsemönster, betyder inte det att det är fritt fram för Meta (som Facebooks moderföretag numera heter) att dela rörelsemönstret med Facebook-appen och visa dig personanpassad reklam baserad på det. 

Två andra bestämmelser innebär att det blir olagligt för Google att premiera sina egna tjänster i Google Sök (något som bland annat Pricerunner kämpat för) och att det blir olagligt för Apple att tvinga appar att använda sig av iphone-tillverkarens eget avgiftsbelagda betalningssystem (något som bland annat Spotify kämpat för).  

Du ska dessutom fritt kunna välja vilken app du vill använda som standardwebbläsare eller sökmotor och du ska kunna ta bort förinstallerade appar. I framtiden ska du till och med kunna skicka meddelanden till kompisar som använder sig av andra meddelandetjänster än den du själv använder. 

Det förstnämnda är viktigt eftersom det i dag är onödigt krångligt att byta standard-appar, vilket gynnar de stora spelarna som Google och Apple. Det sistnämnda kan bli en riktig game changer eftersom du inte längre begränsas av din bekantskapskrets när du ska välja meddelandetjänst. 

Urvattnat ansvar för plattformar i Digital Services Act 

I DSA finns bland annat nya strängare krav på onlinemarknadsplatser som Amazon, Wish och CDON. De tvingas nu slumpmässigt kontrollera om varor de förmedlar finns listade i databaser för farliga produkter, kontrollera att säljare anger korrekta kontaktuppgifter och dessutom ska marknadsplatserna själva informera konsumenter om det visar sig att produkter som de köpt är farliga. 

Även om reglerna innebär förbättringar är utfallet av förhandlingarna i vissa fall ganska långt ifrån det som vi inom konsumentrörelsen har lobbat för. Vi anser att marknadsplatserna ska hållas ansvariga för de farliga produkter som förmedlas och att de inte ska kunna flytta över ansvaret på obskyra säljare som våra myndigheter ändå inte kan komma åt. 

Utöver reglerna för marknadsplatser blir det genom DSA ett förbud mot att rikta personanpassad reklam till barn och ett förbud mot att använda känsliga personuppgifter (till exempel religion eller sexuell läggning) för samma typ av marknadsföring. 

Alla åtgärder som syftar till att skydda konsumenter mot övervakningsbaserad reklam (läs mer om övervakningsreklam här) är bra, men det är en besvikelse att förbuden bara ser ut att reglera plattformar som Facebook och Youtube och den reklam de visar för sina egna användare. Annonsföretagens räckvidd sträcker sig nämligen långt utanför de stora plattformarna. 

Personanpassningen på internet slutar dessutom inte med reklamen – alltmer av informationen på nätet sorteras utifrån vem som klickar. Därför ska nya regler  öka transparensen kring varför du presenteras med de produkter, artiklar och videor som just du får upp i dina flöden. De riktigt stora plattformarna tvingas dessutom att erbjuda en sortering som inte bygger på vem du är, till exempel en rakt upp och ner kronologisk ordning. 

Inget totalförbud mot dark patterns 

I kombination med personapassningen av våra flöden tillämpar många företag också så kallade dark patterns. Det vill säga vilseledande utformning av beslutsalternativ, svårmanövrerade inställningar och tjatiga apropåer om att godkänna det ena eller det andra. Konsumentverket förklarade nyligen i en rapport att just dark patterns är ett betydande hinder för en väl fungerande onlinemarknad och Hallå konsument har tagit fram flera exempel på vanligt förekommande dark patterns. I DSA förbjuds nu den här typen av metoder, men bara på plattformar och bara om metoden inte redan tidigare förbjudits i annan lagstiftning. 

 På Sveriges Konsumenter har vi länge argumenterat för att det inte spelar någon roll vilken typ av företag det är som använder dark patterns. Som konsument blir du lika lurad oavsett företagets storlek och oavsett om det handlar om en webbutik, app eller plattform. Därför är det väldigt dumt att förbudet mot dark patterns bara gäller en väldigt liten andel av alla företag. 

Men DSA innehåller ännu mer.  Bland annat ska de stora plattformarnas algoritmer kunna granskas av myndigheter, också införs det nya regler för hur användares innehåll ska modereras (snabbt och rättssäkert är målet), och för hur konsumenter ska kunna begära ersättning för skador som orsakats av plattformar som inte följer reglerna. 

I juli väntas EU klubba igenom de helt färdigställda lagtexterna som börjar gälla fullt ut någon gång under 2023.  

Vi inom konsumentrörelsen förbereder oss nu inför nya strider.  Kanske är det dags att modernisera direktivet om otillbörliga affärsmetoder– vårt främsta vapen mot dark patterns och vilseledande marknadsföring.