Maria Wiezell: Kunder som betalar för sent är fel väg till lönsamhet

Hur kunde vi hamna här?

En betalande kund är bra kund, men en som betalar sent är bättre. Kan det verkligen vara så här som många företag resonerar?

I en debattartikel i DN den 13/8 kritiserar Tim Öhman Cirillo, operativ chef på betal- och fakturaplattformen Billogram, starkt det faktum att inkassomarknaden i Sverige är en av de mest lönsamma i Europa och därmed bidrar till svensk tillväxt.

Detta sägs enligt författaren bero på att vi i Sverige saknar en reglering som finns i stora delar av övriga Europa och som ser till att påminnelse- och inkassoavgifter hålls låga och skäliga jämfört med originalskulden. I Sverige ligger inte fokus på att få betalt utan på att straffa och därmed skapa incitament för krediter och sent inkomna betalningar.

Det är inte heller inkassobolagen som tjänar mest pengar på sent betalande kunder, utan den som sålde produkten eller tjänsten från början, enligt Tim Öhman Cirillo. Detta kan då leda till att bolag inom alla sektorer försöker driva kunder att handla på kredit.

Vad detta kan leda till kan vi se hos Kronofogden, som konstaterat att antalet skuldsatta inte har ökat i samma takt sedan 90-talet och att vårt gemensamma skuldberg är nu uppe på 129 miljarder.

Att kreditköp kan leda till både överkonsumtion och överskuldsättning, är något som vi som arbetar med konsumentvägledning och budget och skuldrådgivning kan vittna om. Särskilt i kombination med en allt mer aggressiv och personifierad marknadsföring, då du ibland inte ens kan använda din räknare på mobiltelefonen utan att det blippar fram en massa reklam.

I flödet på dina sociala medier får du leta efter dina vänner, mellan alla inlägg där du uppmanas att köpa fina, billiga, svenska varor, som sedan visar sig vara riktiga skräpvaror, sålda via dropshippingföretag där varorna levereras från någon asiatisk fabrik med tveksamma arbetsvillkor och långväga transporter.

Eller så lockas du att göra ett test eller svara på några frågor i en tävling, och utan att du visste ordet av har du tecknat dig för ett abonnemang eller prenumeration av en tjänst du varken är intresserad av, förstod att du tecknade avtal för, har råd med eller som du trodde var kostnadsfri.

Köpfällorna är många och säljarna sluga. Och råkar du inte ha pengar nu så löser du det snabbt med en kredit som är ”kostnadsfri” i dag, men som är väldigt dyr om du inte har pengarna nästa månad heller. Något som inte den påträngande reklamen för lån och krediter är så bra på att tala om.

För att få en sund marknad så bör inte sena eller uteblivna betalningar vara den stora intäktskällan för bolagen. I stället bör det vara betalning för varor och tjänster jag som kund medvetet valt att lägga i varukorgen, och där varan motsvarar vad som utlovats till ett pris som tydligt framgår och som jag har råd att betala.

Men för att komma dit behövs bättre regler kring marknadsföring av både krediter och personanpassad reklam. En översyn av avgifterna för inkasso så att inte inkassoverksamhet bidrar till skenande skuldsättning och en mer frekvent tillsyn både från Finansinspektionen och Konsumentverket.

För en sund marknad krävs också en stark konsumentrörelse som kan fungera som vakthund och slå larm när vi upptäcker fula och olagliga försäljningsmetoder. Vi behöver också en välfungerande lokal kommunal konsumentvägledning liksom budget- och skuldrådgivning, som kan hjälpa konsumenter att navigera rätt på en gränslös och snårig marknad, och som kan stötta innan man hamnar i överskuldsättning, skuldsanering eller i värsta fall en ekonomisk och social katastrof.