Tänk dig en mataffär där det som är nyttigt för kroppen och planeten ligger längst fram. Lätt att hitta. Mest lockande.
Det onyttiga och det vi bör äta mindre av finns också. Men längre bort. De kräver ett längre så kallat kundvarv.
Det korta kundvarvet är det goda kundvarvet.
Det här är utmanande tankar för en bransch som alltid försökt få oss att stanna så lång tid i affären som möjligt och gå runt i olika kringelikrokar. Och där chips, godis och söt läsk aldrig kräver något letande…
Ändå finns ett glädjande stort intresse från de stora kedjorna.
Det har vi upptäckt i Sveriges Konsumenters projekt ”Kärnaffären. I sex månader har vi med Vinnova-pengar kunnat experimentera och diskutera hur exponeringen av butiken kan bli en win-win-win. Alltså för konsumenterna, för lönsamheten och för hållbarheten (miljö, arbetsvillkor, djurskydd).
Slutresultatet finns på bilden: En arkitektritad Kärnaffär som inspiration och utmaning för en hel bransch som betyder så mycket för oss i vår vardag.
Tidningen Fri Köpenskap har precis skrivit om detta.
Intresset har som sagt varit stort. Vi har ordnat flera möten med de fyra kedjorna Ica, Coop, Hemköp och Lidl. Vi har varit noga med att bjuda in både hållbarhetsfolk och de som ansvarar för marknad och planering av butiksytorna.
Efter inledande försiktighet har samtalet kommit igång. Det har blivit bra, konstruktiva, prestigelösa utbyten. Som generalsekreterare har jag tidigare ofta hört att ”vi i handeln bara är styrda av kundernas behov och önskemål”. Alla vet – egentligen – att det bara är halva sanningen. Genom utbud, prissättning, marknadsföring och inte minst exponering har handeln en oerhörd möjlighet att styra in oss på det ”goda valet”. ”Det vi ställer längst fram säljer vi mer av”, som någon sa.
Som jag skrivit i min blogg tidigare finns ett uppvaknande inom branschen.
Det är lååångt till Kärnaffären som vi utmålat det. Strukturer, systemfel, tröghet verkar emot. I våra möten med de stora kedjorna har man påtalat hindren – kampanjsystemen som gynnar de stora, ohållbara, murar mellan avdelningar inom företagen. Och även kunderna som protesterar om onyttigheter hamnar längre bort.
Varför är de ändå intresserade?
Jag tror att många inom handeln är trötta på att känna sig som en del av problemet. Och att pusha för energidrycker, lösgodis och antibiotikakött som de vet att vi borde konsumera klart mindre av.
Ett annat skäl är att de har höga miljömål. Ica har exempelvis ambitionen att minska klimatpåverkan från kundernas inköp av livsmedel med 30 procent till 2030. Visserligen en ambition och inte ett mål, men ändå väldigt långtgående. Vi talar om jätten Ica, med halva matmarknaden i Sverige. Och ett årtal som i praktiken ligger fem år bort.
De fattar att de måste tänka nytt. I alla fall vissa. Allt fler. Liksom i de andra koncernerna.
Hitta sätt att kombinera hälsa, hållbarhet – och lönsamhet. Det är en högst möjlig kombination, det har de flesta börjat förstå.
I dialogerna har kedjorna påtalat att det faktiskt händer saker. Ett bevis är att frukt och grönt allt mer hamnar som första, lockande avdelning i butiken. Och att det borde kunna gå att ta små steg vidare.
Vi kommer att uppmuntra och försöka konkretisera dessa steg. Med medskicket att det är viktigt att veta vart man är på väg. Att ha stora visioner och höga ambitioner. Att ta små steg och stora steg samtidigt. För förr än då anar står det 2030 i almanackan.
Projektet Kärnaffären är slut för den här gången, i alla fall med finansiering av Vinnova. För mig har det varit ett otroligt intressant och givande sätt att avsluta min tjugoåriga anställning på Sveriges Konsumenter.
Men det kommer att leva vidare. Det har redan snappats upp av branschen. Det diskuteras i mötesrum, på seminarier, i plattformen Mission Matmiljö, i initiativet Hållbar Livsmedeskedja i andra delar av det innovativa Sverige.
Sprid det du också.
Informationen, ritningarna, idéerna finns där. Det har vi uppnått tillsammans.
Jag är övertygad om att det kommer att utvecklas vidare i andra projekt, andra forum. För Kärnaffären är framtiden.
03 maj, 2024
