”Slit och släng”, så brukar vi beskriva vår masskonsumtion av nya prylar som alltför raskt hamnar i grovsoporna eller i någon återvinningstunna. Egentligen är det lite missvisande eftersom vi inte sliter särskilt mycket på tröjan, mixerstaven eller resväskan. Vi bara slänger den.
Det är ett resursslöseri som i grunden hotar vår existens men tittar man i annonser och affärer så händer inte särskilt mycket – inte ens bakom kulisserna. HM, Clas Ohlson och Elgiganten fortsätter att kränga lågprisprylar för glatta livet. Och utan att tvingas skylta vare sig med miljökonsekvenser eller förväntad livslängd.
Men nu ska det bli ändring på det. ”Cirkulär ekonomi” heter lösningen. EU har stora planer och härom dagen lanserade regeringen sin nya strategi. En handlingsplan ska vara klar till årsskiftet.
Cirkulärt innebär att material ska tillbaka i kretsloppet, men också ett ökat fokus på delande. Giftiga kemikalier ska bort, delande ska bli enklare och innovationer ska uppmuntras.
På regeringens presentation var jag inbjuden att presentera konsumentperspektivet. Alltså att det måste funka i vardagen – för alla konsumenter. Det ska vara lätt att göra rätt, svårt välja fel. Man kan till exempel inte lasta på oss vanliga dödliga ansvaret att hålla rätt på allsköns information och märkningar eller att vi ska behöva agera detektiver för att på ett hållbart sätt bli av med grejor. Nära, enkelt och inbyggt från början är nyckelorden.
Det här vill regeringen:
"styra mot att produkter utformas för en lång livslängd"
– Bravo, det har vi på Sveriges Konsumenter sagt länge. Det är viktigt att arbeta med inbyggd hållbarhet, så kallad ekodesign, och med reparerbarhet och obligatorisk tillgång till reservdelar. Men vi behöver också en utökad reklamationsrätt, för att ge ett tydligare incitament till att producera prylar med längre liv.
Utvecklingen mot allt fler uppkopplade prylar, sakernas internet, riskerar också göra att produkter inte fungerar och ”dör i förtid”. Just elektronik, inklusive vitvaror, är en bransch som ofta hamnar under radarn. Här behövs det både tvingande regler OCH ett mycket större ansvarstagande från branschen.
"göra det enkelt och lönsamt för privatpersoner att dela, reparera och återanvända produkter"
– Precis. Återigen handlar det om konsumenträtten. Människor måste känna att de är lika trygga när de köper begagnat, hyr eller delar som de är i den gamla vanliga världen. Nya eller reviderade regler bör implementeras i befintlig konsumentlagstiftning eller finnas med i nya lagar. Och det brådskar.
"främja ökad användning av giftfria återvunna material i nya produkter"
– Självklart ska samma strikta regler gälla för både nya och återvunna material. Vi måste lyssna på vetenskapen och applicera försiktighetsprincipen. Vi måste riskbedöma ämnesgrupper istället för enskilda ämnen och sänka våra gränsvärden, vilket föreslås i den statliga utredningen SOU 2019:45.
För att sammanfatta: Det handlar om lagar, om strukturer – men också om normer. Och om att inte lägga orimligt ansvar på den enskilde. I våra ståndpunkter Sakernas internet, Delningsekonomi för alla och Kemikalier i vardagen, som kommer inom kort, så ger vi mängder av förslag på lösningar. Använd dem!
”Slit och spara", det borde vara nya tidens lösen. Reparera. Hushålla. Att få känna befrielsen av att slippa äga så mycket saker – men ändå ha dem inom räckhåll när de behövs.
14 oktober, 2020