Bertoft: Infekterat om våra kostråd

Årets Almedalsvecka har varit lugnare och mer företagsdominerad än vanligt men annars mycket det gamla vanliga – politikertal, seminarier i tusental, möten. Lite trist att ideella sektorn varit mindre synlig, eftersom de inte har lika mycket pengar som stora företag, lobbyorganisationer och PR-byråer.

Energi och AI har varit stora frågor. Själv har jag ”panelat” bland annat om greenwashing om kontanter.

Men det hetaste konsumentämnet har nog varit våra kostråd. Alltså hur vi ska äta för att vi ska få mindre fetma, cancer, hjärtakärlsjukdomar etc. Där har det helt enkelt tagit hus i helvete.

Kostråden ska grunda sig på de nordiskt framtagna näringsrekommendationerna (NNR). 400 nordiska, oberoende forskare och experter har gått igenom den samlade forskningen om mat och hälsa. Vi vet väldigt mycket numera, men vi vet inte precis ALLT. Av detta ska det bli nationella kostråd.

Detta handlar alltså om KONSUMTION och om FOLKHÄLSA. Men starka krafter, ”näringen”,  framför lantbrukarnas riksförbund LRF och andra som arbetar med jordbruksfrågor, har fått detta om bakfoten. Förklaringen stavas i huvudsak RÖTT KÖTT.

Nordiska forskare menar att vi behöver minska vårt veckointag från 500 gram till 350 gram. Vi skulle alltså må bättre om vi oftare bytte biffen, korven eller burgaren mot något från växtriket. Därtill kommer klimateffekter, även om det också finns andra miljöaspekter som till del kan väga upp dessa. Vilket förutsätter att djurhållningen sköts på rätt sätt, till exempel genom att djuren går ute och betar.

En stor del av alltså lantbrukets företrädare, verkade inte ha förstått detta med att det handlar om konsumtion. De har inte ”känt sig lyssnade på”. Slutsatserna av den stora forskningsgenomgången har ifrågasatts och misstänkliggjorts och tongångarna har – inte oväntat – nått hela vägen till regeringskansliet.

Landsbygdsminister Peter Kullgren har nu beordrat Livsmedelsverket att också ta hänsyn till vår försörjningsförmåga, ”beakta fördelarna med animalieproduktion” och se vad Sverige har goda förutsättningar att PRODUCERA.

Alltså: Vi ska äta det vi kan producera här. Hårddraget. Jag trodde lantbruket var till för konsumenterna.

Kullgrens nya aspekter är naturligtvis viktiga frågor. Men de ska inte in i kostråd, utan får skötas genom andra åtgärder. Återigen: Detta handlar det om vad vi konsumenter äter. Om våra kroppar, om våra liv, om att slippa sjukdom, vård, plågor. Vi äter mycket fel. Det är viktigt att det finns ett förtroende för myndigheters råd bland konsumenterna så att det blir en reell förändring. Framför hemma men även måltiderna i vård, skola och omsorg, som omfattar fyra procent av allt vi äter.

I en av debatterna här i Visby försökte LRF:s ordförande få det till att vissa behöver äta mer kött och att det var skälet för kritiken. Jo, men det finns alltid behov av speciella kostråd för speciella grupper, som till exempel behöver mer järn. Samma ordförande hade tidigare i en debattartikel varnat för ” det kanske största folkhälsoexperimentet i modern tid”.

Andra märkligheter är att branschen använder debatten för att kritisera ”klimatfokuset”. Jo, det finns andra viktiga aspekter som biologisk mångfald, men detta får inte användas för att förringa klimatet och det enorma behov av omställning av hur livsmedel produceras. För att rädda planeten.

Det är också beklagligt med tjurskalliga NEJNEJ-reaktioner men tanke på att lantbruket här har en chans att utveckla och lyfta fram den svenska produktionen, till exempel av växtbaserat och av mindre men bättre kött. Då skulle vi kunna få en produktion som säkerställer tillräckligt med säker och hälsosam mat som också värnar planeten.

Det kan också sägas att branschen inte är överens här. I Almedalen har jag uppfattat en hel del intern kritik och ifrågasättande om man inte gått lite väl långt.

Som helhet tycker jag att de senaste månadernas turbulens kring kostråden är uppseendeväckande och skrämmande. Kullgrens agerande gentemot Livsmedelsverket är i mina ögon mycket märkligt. Och det bådar inte gott för regeringens kommande livsmedelsstrategi. Det heter ju trots allt just så (med livsmedel, alltså maten på våra tallrikar) och inte PRODUKTIONsstrategi.

Vilket förpliktigar.

Var är konsument- och folkhälsoperspektivet????

To be continued.