Det kommer att bli dyrare att leva. Ända upp till 40 procent för en barnfamilj i år, enligt de siffror som Ekot tagit fram. Maten blir dyrare, liksom bränsle och energi. Även boräntorna har börjat höjas. Huvudförklaringen är högre energipriser i kombination med Putins krig i Ukraina. För när oljan och elen blir dyrare så påverkar det allt från transporter till priser på handelsgödsel.

De med små marginaler kommer att få det kämpigt – riktigt kämpigt. 

Som konsumentorganisation är vi naturligtvis bekymrade över prisraketer på dagligvaror, boende och nödvändiga resor. Kostnaderna för mjölken, dieseln och kilowattimmen gräver djupare hål i plånboken hos den som är fattig.

Samtidigt hänger mycket ihop med att hela samhället, ja hela världen, är på väg att ställa om till ett mer hållbart samhälle utan fossila energikällor. Det är absolut nödvändigt. Alternativet att inte ställa om kommer på sikt bli mycket, mycket dyrare. Där är klimatpanelen IPCC:s hotbild glasklar.

Här kommer fem reflektioner från mig:

  1. Omställningen är nödvändig. Att maten har haft de priser den haft hittills har berott på ett i grunden ohållbart system att producera och frakta livsmedel. Vi har helt enkelt skickat ”räkningen” till arbetare i låglöneländer, plågade djur och våra barn och barnbarn. Miljömålsberedningen föreslog också förra veckan tydliga mål på utsläpp från vår konsumtion (mycket välkommet!). Så vi kommer att få vänja oss vid att maten och energin blir dyrare. Vilket vi bland annat säger i vårt och andra organisationers öppna brev till landsbygdsministern: ”Vi behöver alla vara beredda att lägga mer av vår inkomst på mat för att möjliggöra en hållbar omställning.”

  2. Priserna får inte höjas hur som helst. Prishöjningar på grund av yttre omständigheter får inte bli en ursäkt att passa på att höja priserna så att marginalerna ökar genom att hänvisa till Putin. (Alltså att ”smyghöja” och hålla tummarna att ingen märker något.)

  3. Kompensation – inte bara till producenterna. Just nu får främst bönderna ökade stöd. Men viktigt att komma ihåg är att konsumenterna också har ett pressat läge. När priserna skenar behöver utsatta grupper kompenseras temporärt. Så som har skett till exempel med elpriserna, men helst mer riktat till dem som verkligen drabbas och inte klarar smällen.
  4. Folkbildning behövs. Ska vi konsumenter kunna hushålla bättre med maten och elen behövs ett kunskapslyft. Både för barn (uppgradera skolans hem- och konsumentkunskap NU!) och för oss vuxna. Något som vi ideella organisationer brukar vara bra på. Som vi också skriver i slutet av vårt öppna brev: ”Politiken kan behöva stödja konsumenter med svag köpkraft och satsa på ökad kunskap kring matsvinn, hållbar kost och hur man som konsument kan minska sina matkostnader.”

  5. Läget är inte hopplöst – det finns mycket du som konsument kan göra. Det finns en lång rad råd som kräver lite tid men som betalar sig. För mat: Planera dina inköp, köp i säsong, laga större mängder åt gången och köp mat med kort datum till nedsatt pris.

Orosmolnen hopar sig över världen. Både klimathotet och Putins krig visar att vi måste komma bort från olja, gas och kol. Nu stundar påsken med äggmålning, friluftsliv, middagar och gemenskap. Ett bra tillfälle att reflektera över vad som egentligen är viktigt. Och att reflektera över hur vi kan anpassa oss efter de nya tiderna. Vi konsumenter har en viktig roll att spela, men – som vi ofta framhåller – politiker på alla nivåer måste bli mycket bättre att ta fram effektiva styrmedel som gör det lättare att välja rätt, både för klimatets och plånbokens skull.

12 april, 2022