Bertoft: "Det goda exemplets makt och konsten att undvika självmål"

Men det har vi gjort genom Blåslampan – Sveriges enda konsumentpris. För i år gick det till konsumentvägledaren Ismahan Ayranci. Med henne har, med prismotiveringens ord: "invånarna i Rinkeby-Kista en sann konsumenthjälte och kunskapsspridare i sin vardag".

Grattis, Ismahan! säger jag och alla kollegor och medlemsorganisationer i Sveriges Konsumenter. Juryn har gjort ett bra val. Du behövs. Särskilt nu. Och särskilt i en ”utrotningshotad bransch”, för att återigen citera motiveringen.

Blåslampan tillhör de klart roligaste delarna av mitt uppdrag som generalsekreterare. Och ett av de mer annorlunda. Som företrädare för konsumenterna blir vi ofta tvungna att vara allvarliga, skarpa, att kritisera och varna. Att vara förbannade, helt enkelt. Det finns goda skäl till det och det är vår roll.

Men det är också viktigt att lyfta fram allt bra som görs. Som vi gör både med Blåslampan och med vår utmärkelse Årets Konsumentkommun. Liksom vi också gör inom projektet MATtanken, där många goda exempel på måltider inom skolan, omsorgen och vården lyfts fram. Och som vi gör inom Fair Finance Guide, där banker som bidrar till en hållbar värld blir synliga (liksom de som motverkar en hållbar utveckling).

Det goda exemplets makt kan knappast underskattas. I dessa tider behöver vi, kanske mer än på länge, både fyrar och bra kompasser. Vad är rätt riktning, vartåt bör vi röra oss? Vi behöver hopp och tillit. Stora ord, men de gäller även sådant som berör den gnetiga konsumentvardagen, där klyftorna är stora och hopplösheten breder ut sig. Som årets pristagare själv säger till vår tidning Råd & Rön: ”För mig är det ett kall att man ska ha samma förutsättningar här som vem som helst som är etablerad och har språket”. Rätt så, det är ditåt vi måste sträva. Och då behövs dem som visar vägen och inspirerar. Som Ismahan. Och det behövs ett stöttande samhälle. Inte minst nu när vi både ska ta oss igenom coronakrisen och ställa om till ett hållbart och klimatneutralt samhälle.

Konsumentvägledning är ingen obligatorisk kommunal uppgift och på många håll har den skurits ner i allt snabbare takt. Snart kommer Konsumentverkets årliga rapport ”Läget i landet” om konsumentvägledning. Det kommer sannolikt att bli dyster läsning. För det är nu vägledarna behövs, när fler blir arbetslösa, överskuldsatta, marginaliserade. Att välja varor och tjänster är mer komplext idag än förr, vi har luriga avtalsvillkor, aggressiva försäljare och förslagna bedragare runt oss hela tiden.

Vårt mål måste vara Ismahans: "att alla ska ha samma förutsättningar". Det är svårt att nå, men det är vår plikt att försöka. Därför är det också ett långsiktigt självmål att skära ner på den kommunala konsumentvägledningen som behövs i både svåra och mindre svåra tider. Att hjälpen finns lokalt är nödvändigt, allt går inte att avhandla via chattar och centrala telefontjänster. Särskilt gäller det grupper som i någon mening är utsatta.

Vad Ismahan och en del av hennes kollegor lyckas lägga tid på är att arbeta förebyggande: de föreläser och stärker konsumenterna genom föredrag och träffar ute i lokalsamhället. För att precis som med corona-epidemin, så måste man arbeta förebyggande för att se till att så få som möjligt drabbas. Samhället får inte svika. Som jag skrivit i tidigare bloggar så drabbas även vi konsumenter hårt av coronakrisen.

Läs mer om årets Blåslampa HÄR, se också Ismahan i TV4 Nyhetsmorgon och lyssna på henne i Sveriges radios program Plånboken.