Överskuldsättningen kan bli ett svart hål. Utlåningen till konsumtion har ökat trefalt på tio år och som jag bland annat påpekat i Dagens Industri, vi har ”kört så det ryker” vilket lett till en ohållbar konsumtionsfest med lånade pengar.  Delbetalningar, fakturakrediter och annat vi lockats med för att skjuta upp problemen kommer att bli en mycket besk medicin för mängder av hushåll och för samhället. Här behövs politiska åtgärder. Nu.

Sveriges Konsumenter har precis publicerat en lista 13 områden där medborgarnas ekonomi och hälsa riskerar att drabbas. Listan är framtagen av oss och andra medlemmar i den europeiska konsumentrörelsen BEUC och omfattar frågor som våra politiker behöver bevaka. Det handlar om allt från livsmedelsförsörjning, konsumentkrediter och konsumenträtt till digital integritet och bedrägerier i coronakrisens spår.
 
Konsumentminister Lena Micko och andra ansvariga politiker behöver ha alla dessa områden i åtanke när de vidtar åtgärder för att hantera konsekvenserna av corona-epidemin. I en debattartikel i tidningen Altinget i mitten av mars lyfter Micko behovet av att stödja konsumenterna på fem områden men nämner inte den då pågående coronakrisen. Hennes förslag är relevanta och bra men räcker inte i den nuvarande situationen eftersom de bara täcker några av de problemområden som Sveriges Konsumenter identifierat.

Vi har påtalat problemen i coronans spår och även understrukit vikten av att två aktörer behöver bättre möjligheter att stötta konsumenterna. Den ena är kommunerna, med sina konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare. Deras insatser och möjligheter att göra insatser kommer att vara helt avgörande för drabbade i takt med att coronakrisens effekter knäcker allt fler människors ekonomi. Den andra konsumentrörelsen. I tuffa tider behövs vi konsumentorganisationer mer än någonsin, för att ge råd och lösningsförslag i ekonomiskt tuffa tider, och för att bidra till en hållbar konsumtion och göra det som jag gör i denna blogg – påminna om konsumentperspektivet.

Förutom att aktivt införliva konsumentperspektiv i sin kortsiktiga hantering av det akuta krisskedet behöver regering och riksdag också dra lärdomar av krisen på längre sikt. Vi kan inte, får inte, återgå till ”business as usual”, trots att mycket starka lobbykrafter kommer att kräva det. Vi behöver granska sårbarheter, vår livsstil och konsumtionsmönster. Vi behöver kombinera bättre framtida skydd mot pandemier med en nödvändig omställning till ett hållbart och klimatneutralt samhälle. För frågorna är intimt sammankopplade. Därför är det av största vikt att Sveriges och EU:s klimat- och miljösatsningar inte försenas, inklusive EU:s stora och viktiga ”Green Deal”. Bilindustrin vill exempelvis dröja med strängare avgaskrav. Vissa länder talar om att vi ”inte har tid” med klimatarbete just nu.

Här gäller det att tänka stort, nytt och långsiktigt. Att inte använda corona-krisen som en möjlighet till omprövning vore ett svek mot oss alla – och framtida generationer.