Krig, kris och beredskap är tre ord som uttalas allt oftare. Långsamt, gradvis ställer samhället om, utredningar tillsätts, pengar satsas.
Då är det viktigt att inte glömma oss tio miljoner medborgare – i allas vår egenskap av konsumenter. Samhället ska inte ”bara” förebygga hackerattacker, fejkade nyheter, hybrid- och militär krigföring. Samhället måste också bygga en beredskap för att vi ska kunna handla, äta, betala, reparera, förflytta oss…
I dag kommer en av dessa utredningar – ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Livsviktigt. Sveriges Konsumenter har gett input tidigare och jag är med i en ”inför-intervju” som sänts i Ekot i dag.
Många bra förslag lämnas, inklusive att vi ska äta enklare och mindre. Vi äter i dag för mycket och ofta fel mat, med svåra former i form av obesitas och övervikt som resultat. Att det behövs mer beredskapslager är också ett nödvändigt steg, men frågan är: Av vad?
Viktiga budskap från konsumentsidan:
Frigör oss från importberoende. Ingredienser och insatsmedel som konstgödsel bör så långt som möjligt bytas mot mer hållbara och inhemska alternativ. Här är det viktigt att tänka nytt och att vara innovativ. Ekologisk mat är en utmärkt väg dit, men det behöver ske på hela bredden av livsmedel.
Utgå från konsumenterna, deras behov och förutsättningar. Låter självklart, men tro mig – det perspektivet tappas förskräckande ofta bort. ”Konsumenten” är dessutom stöpt i en mängd olika former; det är ingen enhetlig målgrupp. Mottot måste därför vara: Gör det lätt att välja rätt för alla i vardagen och i butiken. Sluta att ensidigt skylta för ohållbart och ohälsosamt, utan led och inspirera konsumenterna till de smartaste valen. Det är fullt möjligt att kombinera svenskt, miljömässigt hållbart och lågbudget. Men då behöver konsumenterna hjälp genom både nudging och politiskt ansvar, som till exempel ekonomiska styrmedel.
Ett kunskapslyft behövs hos allmänheten. Hur tar man vara på rester? Hur mycket behöver man ha hemma? Vad är smart, prisvärd mat? Mat som är både hållbar (i tid) och hållbar (miljömässigt)? Hem- och konsumentkunskapen i skolan är sedan länge sorgligt eftersatt, här behövs ett lyft. Men det behövs också hos vuxna. Här skulle civilsamhället kunna spela en viktig roll. Det gör den i dag i till exempel Ukraina. Men då måste regeringen sluta nedmontera en stor del av stöden till ideella organisationer.
Ha en beredskap för passa på-prishöjningar, alltså det man varnade för när Ryssland invaderade Ukraina. Vid en avspärrning eller annat krisläge blir det brist och då skjuter priserna i höjden. Det är då frestande att förbättra sina marginaler.
Satsa på småskalig odling. Sallad och potatis på kolonilotter, på balkonger och i villaträdgårdar kommer också att vara viktigt. Här finns ett glödande engagemang från en bred folkrörelse.
Stimulera direktkanaler mellan bönder och konsumenter. Ett bra sådant exempel är Reko-ringar.
Det är några exempel. Mer finns i ”Mat som gör gott”
Ökad beredskap handlar naturligtvis inte enbart om maten.
Det handlar om betalningar också, till exempel. Och då behövs FLERA reservsystem. Det viktigaste av dessa stavas KONTANTER. Jo, just, sådana där prasslande papper och skramliga metallbitar som funkar så bra när strömmen gått och internet ligger nere. Ett sådant system kan inte ligga i något förråd utan måste vara igång dagligen. Nu. Därför är kravet viktigt på att kunna betala för livsnödvändiga varor, som mat, kläder och drivmedel som vi krävt – och som nu finansmarknadsminister Niklas Wyjkman satt igång en utredning om.
Cybersäkerheten är naturligtvis också en central konsumentfråga. Där berörs vi redan nu, med – sannolikt ryskstyrda – attacker mot IT-system hos företag och myndigheter.
Självfallet måste vi ha digitala system som är säkra och trygga. Men när man jagar spioner hamnar den personliga integriteten lätt i skottgluggen. Då är det fundamentalt med en balans där konsumenternas intressen respekteras.
Ja, det var några exempel. Jag hoppas att har lyckats övertyga om att planering inför kris och krig också måste ha ett konsumentperspektiv. För så måste det vara.
01 februari, 2024