Fulsälj kan betyda olika saker. Det finns företag som låtsas erbjuda dig en sak men som egentligen säljer på dig en annan – som ett abonnemang istället för ett gratisprov. Sådana fulsäljmetoder har tyvärr blivit vanligare de senaste åren. Exempel på vilka metoder ohederliga företag kan använda sig av för att lura dig hittar du längst ned på sidan. 

Sedan finns det mer seriösa företag som ändå använder sig av fula metoder för att nå nya kunder. Till exempel telefonförsäljare som satt i system att ringa till äldre och få dem att ingå avtal som de inte förstår, för att köpa en vara/tjänst som de egentligen inte vill ha. Och så finns det förstås bedrägerier där kriminella till exempel lurar av privatpersoner deras kontokortsuppgifter. 

Hårdare regler för telefonförsäljare

Vi på Sveriges Konsumenter verkar för att skydda konsumenterna mot aggressiv telefonförsäljning. Vi vill begränsa telefonförsäljares möjligheter att nå dig i hemmet eller via mobiltelefon för att försöka få dig att ingå avtal som du kanske inte till fullo förstår.

Vi arbetar politiskt för att du på förhand ska få godkänna om telefonförsäljare ska få ringa dig eller inte. Vi vill också att avtal som du ingått via telefon alltid ska godkännas i efterhand via brev, e-post eller sms för att de ska börja gälla. De här kraven har ett brett stöd i riksdagen, enligt den enkät vi gjorde inför valet 2014. 

Under tiden vill vi skärpa reglerna för NIX, alltså den spärrtjänst du kan använda dig av för att slippa säljsamtal. En skärpning gjordes i början av 2015. Dessvärre var den inte tillräcklig, som du kan läsa om i vår generalsekreterare Bertofts blogg. Vi vill också att straffen för de företag som bryter mot reglerna ska skärpas.

Sms tävling spam
Ett vanligt lurendrejeri är fejkade tävlingar, där du godkänner avtal som gör att en mängd företag kan kringgå NIX och spamma dig med erbjudanden.

För att du som kund ska vara bättre rustad mot oseriösa företag listar vi här fem typer av lurendrejeri som flera oseriösa företag ägnar sig åt.

1) Tar betalt för något som egentligen är gratis

Det finns företag som erbjuder dig att köpa en tjänst som du egentligen kan få gratis av samhället. Ett sådant exempel är företaget Nix spärrservice som tar betalt för att spärra din telefon mot oönskade säljsamtal. Att spärra sin telefon är i själva verket kostnadsfritt via Nixtelefon.org. 

Ett annat exempel är Säker adressändring/Sydmetod AB, som tar betalt för en adressändring som du kan göra utan kostnad på adressandring.se. Ytterligare ett exempel är Körkortsverket (obs! inte en myndighet) som tar betalt för att ta emot en förlustanmälan av ditt körkort. En sådan anmälan är kostnadsfri genom Transportstyrelsen. 

2) Lurar in folk i ett dyrt abonnemang

Du tror att du köper en vara eller får ett gratisprov. I själva verket binder du upp dig i ett abonnemang för lång tid framöver. Den här typen av lurendrejeri blir allt vanligare. Det kan gälla rakhyvlar, tandborstar, modellbilar, dejtingtjänster, digitala lagringstjänster m.m. 

En vanlig produkt som luras på folk på detta sätt är hälsokostpreparat. Ofta handlar det om webbplatser som ser ut som nyhetssidor där en ”reporter” berättar om olika preparats effekter. På samma webbplats finns det länkar till beställningsformulär där det går att beställa ”gratisprov” av produkter. Du betalar enbart för portot. I själva verket binder du upp dig i ett abonnemang. 

3) Gör falska tävlingar för att få dina personuppgifter

Du får ett sms där det påstås att du har gått till final och har stor chans att vinna flera tusen kronor om du klickar på en bifogad länk. Länken leder till en tävling eller undersökning. Det här är ett sätt att få dig att godkänna att du vill bli kontaktad av olika företag via till exempel telefon, e-post eller sms. För att delta i tävlingen måste du nämligen fylla i att du godkänt tävlingsvillkoren och där framgår det att du accepterar att bli kontaktad av ett antal företag, som nu kan kringå Nix och ringa dig.

4) Skrämmer folk till att teckna avtal

Ett exempel är företaget Keycode, som lurar folk att teckna avtal om id-spärr genom att skrämmas och säga att alla dina uppgifter finns på nätet och är tillgängliga för alla, även bedragare. Ett annat är My Safety som skrämmer kunder att teckna en avtalsförsäkring mot id-stöld.