Sidans innehåll

    Tips i korthet

    Ät mera grönt
    Minska på mängden kött. Pröva att byta ut ett par kötträtter i veckan mot vegetariska rätter och/eller minska på mängden kött i portionerna.

    Välj schysst fisk
    Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel MSC- eller KRAV-märkt. Följ WWF:s fiskguide.

    Följ årstiderna
    Köp frukt och grönt efter säsong. Att odla i växthus och/eller frakta långa sträckor är energikrävande. Läs vår medlemsorganisation Äkta varas säsongsguide

    Köp ekologiskt 
    Ekologisk mat minskar mängden kemikalier som används, gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av konstgödsel.

    Kasta mindre
    Vi svenskarna slänger idag nästan en tredjedel av all mat vi köper. Om vi planerar våra inköp är det lättare att verkligen äta upp all den mat vi köper hem. Få tips för att slänga mindre här.

    Minimera biltransporterna
    Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären – av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan.

    Köp mindre tomma kalorier
    Minska inköpen av den typ av mat som du inte behöver för näringens skull, som läsk, godis, snacks och kakor. Börja med det som känns enklast - och ta sedan fler steg vartefter. 

    Tomatplanta

    Kött

    I Sverige äter vi i snitt cirka 88 kilo kött per person och år (2013). Det är drygt 12 kilo mer än vi åt år 2000. Kött har relativt stor miljöpåverkan jämfört med andra livsmedel. Att äta mindre kött och att välja det du äter med omsorg är det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt behöver vi också dra ned på köttkonsumtionen. Det minskar bland annat risken för tjock- och ändtarmscancer.

    Kor i hage

    • Minska på mängden kött. Pröva att byta ut ett par kötträtter i veckan mot vegetariska rätter eller minska på mängden kött i portionerna.
    • Är framför allt mindre nötkött. Ett kilo nötkött orsakar ungefär tio gånger så mycket utsläpp av växthusgaser som ett kilo kyckling. Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet.
    • Om du äter nöt- och lammkött, välj kött från svenska djur som genom bete håller marker öppna, som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat på naturbetesmarker.
    • Välj gärna kött från djur som har fötts upp på foder som inte har besprutats dvs. ekologiska alternativ.
    • Undvik kött från djur som har fötts upp på sojaprotein, eftersom odling av soja ofta sker på tidigare regnskogsmark som skövlats för ändamålet. Dessutom är sojabönor ofta hårt besprutade. 

    Fisk och skaldjur

    För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan. Men för att vi, våra barn och barnbarn ska kunna äta fisk även i framtiden måste vi vara rädda om den fisk vi har. Därför är det viktigt att välja fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt. 

    Fiskar

    • Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller KRAV.
    • Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se WWFs konsumentguide för miljövänliga köp av fisk och skaldjur. 
    • Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter.
    • Var försiktig med odlad lax. Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning. Välj gärna ekologiska alternativ.
    • Ät gärna musslor. Det är ett riktigt smart miljöval. Eftersom musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet kan musselodlingar till och med minska övergödningen av havet.
    • En del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta, i synnerhet inte om du är gravid. Rekommendationer för hur mycket fisk du kan äta finns i livsmedelsverkets fisklista för gravida och ammande.  

    Frukt och grönt

    Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de är odlade och hur ömtåliga de är. Därför spelar det stor roll vad du väljer. En bra grundregel är att välja efter säsong, att tänka på transporterna och att välja obesprutat. För hälsan är det bra att äta ungefär 500 gram frukt och grönt om dagen, gärna grova grönsaker och baljväxter eftersom de är extra rika på näring.

    gröna ärtor

    • Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.
    • Köp gärna mer morötter och mindre tomater, eftersom morötter har betydligt mindre klimatpåverkan.
    • Välj gärna ekologisk frukt, bär och grönt. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest – därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter.
    • Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukt, bär och grönsaker som har fraktats transportsnålt. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser.
    • Ät mer bönor, linser och ärter – det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen.
    • Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet. 

    Potatis, spannmål och ris

    Potatis och spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken.

    Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta.

    Potatis

    • Välj gärna närproducerad potatis.
    • Välj gärna ekologisk potatis, spannmålsprodukter och ris.
    • Prova att variera riset med matvete, mathavre, rotfrukter eller liknande.

    Matfett

    För hälsan är det bäst att välja omättat fett, som raps- och olivolja. Det är också mest gynnsamt för miljön. Mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns i bl a smör, kokosfett och palmolja. 

    raps

    • Välj rapsolja eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan.
    • Undvik palmolja, som är sämre för både hälsan och miljön. Mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser.
    • Minska gärna på mängden smör, eftersom smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.

    Vatten

    Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten.

    vatten

    • Välj i första hand kranvatten – det har hög kvalitet och är dessutom billigt.
    • Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta. Svenskt vatten på flaska är därför att föredra framför märken från andra länder.
    • Kolsyrat vattnet kan du göra själv med en kolsyreapparat. Liksom att smaksätta det med citron eller annat.