Sidans innehåll

    5 enkla sätt att äta miljövänligt

    1. Låt basen vara grön – njut av massor med mat och dryck från växtriket. Det är det viktigaste och enklaste du kan göra för att äta klimatsmart och hälsosamt.

    2. Toppa med lite kött & fisk – vi svenskar äter idag så mycket kött att det drabbar både vår hälsa och vår planet. Dra ned på mängden och välj ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött. Låt fisken vara märkt med MSC, ASC eller KRAV.

    3. Byt till eko – ju mer ekologiskt, desto mindre gifter och konstgödsel sprids. Bra för arbetarna, djuren, naturen och planetens hälsa. Och du undviker rester av bekämpningsmedel i din mat.

    4. Åk smart till butiken – din bilresa till butiken påverkar generellt klimatet mer än dina matvarors resa till butiken. Gå eller cykla så ofta du kan, eller planera dina inköp så att du kan dra ned på bilåkandet.

    5. Kasta mindre – en tredjedel av all mat slängs. Hoppa av slöseritåget! Planera dina inköp, använd rester och håll koll på matens livslängd. Bra för din plånbok och planeten. Här får du tips på hur du kan kasta mindre.

    Tomatplanta

    Kött och mejeri

    Kött- och mejeriindustrin påverkar idag klimatet ungefär lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 45 procent sedan 1990. Det har gjort att risken för tarmcancer, bröstcancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar ökat

    Därför rekommenderar Cancerfonden, WHO, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Naturskyddsföreningen och många fler aktörer att vi ska konsumera mindre kött och mejeriprodukter. När vi vill köpa kött- och mejeriprodukter så bör vi göra det med omsorg.

    Kor i hage

    • Dra ned på mängden kött- och mejeriprodukter - börja med att byta ut några rätter i veckan till vego. Dryga ut kötträtter med rotsaker, bönor eller linser. Om fantasin eller kunskapen tryter, ta hjälp av recept! De flesta välsorterade matbutiker erbjuder numera massor av gröna, enkla recept.
    • Välj ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött - när (eller om) du vill äta kött. Du bidrar till bättre djurhälsa och att mindre gifter och konstgödsel sprids. Du bidrar också till den biologiska mångfalden, alltså en friskare natur som kan stå emot påfrestningar bättre, till exempel extrema väder.  
    • Välj ekologiska mejeriprodukter - testa också vegetabiliska varianter, till exempel havredryck som är gjord på svensk havre.

    Vill du fördjupa dig?
    WWF:s köttguide – fördjupande konsumentråd om kött
    Jordbruksverket – om köttets klimatpåverkan
    Naturskyddsföreningen – frågor och svar om kött
    Cancerfonden – om kött och hälsa 

    Fisk och skaldjur

    Fisk och skaldjur innehåller en hel del näringsämnen som är viktiga för vår hälsa. Men en del fisk innehåller höga halter av gifter. Och den storskaliga fiskeindustrin sliter hårt på haven, bland annat genom överfiske och bottentrålning. Därför är det viktigt att välja schysst fisk som konsument.

    Fiskar

    • Välj miljömärkt fisk – håll koll efter märkningarna MSC, ASC och KRAV. Då får du fisk från bestånd som inte håller på att utrotas. 
    • Kolla WWF:s fiskguide – om du väljer färsk fisk kan det vara svårare att hitta miljömärkt. Kolla då att fisken får grönt ljus i WWF:s fiskguide.
    • Låt lax vara lyx – odlingar av lax kräver foder som görs av stora mängder annan fisk. Det är ett slöseri med fisk. Odlingarna kan även orsaka lokal övergödning och sprida sjukdomar som drabbar den vilda fisken i området. Låt därför laxen vara lyx som förr i tiden, istället för vardagsmat. Variera dig istället genom att prova andra sorter än du är van vid, så minskar trycket på några få arter.
    • Ät gärna musslor – de är näringsrika och miljövänliga. Eftersom musslor inte kräver något foder utan istället silar växtplankton ur vattnet bidrar musselodlingar till att minska övergödningen av havet.
    • Sillen är bra – den är nyttig, innehåller inte höga halter av miljögifter och det finns gott om sill i havet. Fira därför gärna med sill till midsommar, jul och påsk.
    • Håll koll på fiskarna med gift - en del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta, i synnerhet inte för barn, gravida eller kvinnor i barnafödande ålder. Rekommendationer för hur mycket fisk du kan äta finns i livsmedelsverkets fisklista för gravida och ammande.    

    Frukt och grönt

    Det är bra både för hälsan och planeten att äta mycket grönsaker, frukt och bär. Grova grönsaker som rotfrukt, kål, bönor, ärtor, linser och lök är extra bra för klimatet. Minst ett halvt kilo frukt och grönt rekommenderas per dag för en vuxen. Då minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Idag äter den genomsnittlige svensken alldeles för lite frukt och grönt. 

    kikärtor

    • Grova grönsaker är supermat - rotfrukter, broccoli, vitkål, lök och liknande grova grönsaker är extra klimatsmarta, fulla med viktiga näringsämnen och kan lagras länge. 
    • Välj ekologiskt – så sprids mindre gifter och konstgödsel. Bra för arbetarna, djuren, naturen och planetens hälsa. Och du undviker rester av bekämpningsmedel i din mat. Vindruvor, citrus, bananer och annan tropisk frukt är den frukt som besprutas hårdast.
    • Ät mer bönor, linser och ärter – så får du i dig riktigt klimatsmart protein, särskilt om de ersätter en del av din köttkonsumtion.
    • Ta hand om frukt, bär och känsliga grönsaker - förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet. 

    Potatis, spannmål och ris

    Potatis och spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken.

    Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta.

    Potatis

    • Välj gärna ekologisk potatis - det är den gröda som besprutas hårdast i Sverige
    • Prova att variera riset med matvete, mathavre, rotfrukter eller liknande.

    Matfett

    För hälsan är det bäst att välja omättat fett, som raps- och olivolja. Det är också mest gynnsamt för miljön. Mättat fett, som finns i till exempel smör, kokosfett och palmolja, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

    raps

    • Välj rapsolja eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan.
    • Undvik palmolja, som är sämre för både hälsan och miljön. Mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser.
    • Minska gärna på mängden smör, eftersom smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.

    Vatten

    I Sverige har vi tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen, till skillnad från i många andra länder. Därför är det ofta en onödig miljöbelastning att välja förpackat vatten, även om belastningen är relativt liten. Det är alltså inte här du ska lägga ditt fokus, men det är bra att tänka på.

    vatten

    • Välj i första hand kranvatten – det har hög kvalitet och är dessutom billigt.
    • Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta. Svenskt vatten på flaska är därför att föredra framför märken från andra länder.
    • Lyxa till kranvattnet själv – med hjälp av en kolsyreapparat, citron, bär, apelsin, mynta eller annat gott.