Oftast är kortbetalningar och de digitala betaltjänsterna säkra om de används på rätt sätt, men bedragare utnyttjar idag konsumenters okunskap om hur betaltjänsterna ska användas. Sveriges Konsumenter anser att det är bankerna, kortbolagen och betaltjänstleverantörernas ansvar att utforma betaltjänsterna på ett säkert sätt samt att tydligt förklara hur tjänsterna ska användas säkert, varna för missbruk och införa åtgärder för att skydda konsumenterna. Idag verkar detta ansvar inte helt axlas. Därför kommer här en guide för hur du som konsument kan skydda dig.

Anmäl bedrägerier

  • Verkar du ha blivit utsatt för bedrägeri eller försök till bedrägeri – kontakta genast banken eller betaltjänstleverantören, bestrid och gör en anmälan till polisen. Du kan även behöva bestrida handligen hos företaget samt kontakta Skatteverket Läs mer 

Välj de säkraste digitala betaltjänsterna

  • Välj en betaltjänst där du behöver legitimera dig vid varje köp, helst med både något du vet (till exempel en kod) och någonting du har (till exempel bankid, bankdosa eller engångskod).
  • Låt inte webbläsare spara dina uppgifter till betaltjänster och se till att vara utloggad när du betalat klart.  Var särskilt vaksam på detta om du använder publika datorer.

Handla säkert med kort

  • Tappar du bort bankkort – spärra det direkt hos din bank.
  • Lämna aldrig ut numret på ditt betal- eller kredit-kort. Handlar du på nätet med kort? En säker hemsida som hanterar betalningar ska börja med ”https:” och ha ett hänglås bredvid adressraden. Se också till att hemsidan använder en säker betaltjänst (se tidigare stycke). Handlar du ofta på nätet kan ett alternativ vara att ha ett speciellt konto för e-handel kopplat till kortet som du fyller på när du ska handla eller så kan man köpa temporära betalkort med ett visst belopp på vissa kiosker.
  • Hos de flesta banker kan du i internetbanken fylla i ”endast säkra internetköp” under inställningar för kort. Du kan också ofta låsa ditt kort för internetköp och sedan låsa upp det tillfälligt när du ska e-handla. Ofta kan du även bestämma vilka länder som ditt kort ska kunna användas i.
  • Skriv inte upp eller lämna ut kortkoder eller lösenord. Om du måste skriva upp en kod för att komma ihåg – förvara den inte tillsammans med bankkortet. Dölj fingrarna vid kortköp. Betalning med kortets chip är säkrare än att dra magnetremsan. Är det inte en välkänd affär och de inte har en kortläsare med chipläsare kan kontanter vara att föredra.
  • Kontaktlösa betalningar (NFC) utan att slå in koden kan göras olovligen av någon annan som får tag på ditt kort. Alla banker har dock begränsningar av hur mycket pengar som går att handla för genom kontaktlös betalning. Även om det inte är vanligt är det möjligt att ”skimma” av kortuppgifter från kort som har en kontaktlös funktion, alltså att på nära håll scanna av ditts korts chip. Dock kan inte säkerhetskoden (CVC:n) skimmas. Bara med kortnumret kan tjuven inte göra så mycket, på sin höjd göra vissa bokningar. Vill du vara helt säker kan din bank oftast stänga av den kontaktlösa funktionen.

Var rädd om personuppgifter och legitimera dig säkert

  • Tappar du bort en id-handling – förlustanmäl direkt hos polisen (nummer 114 14).
  • Tänk alltid på vem du legitimerar dig mot. Legitimera dig aldrig, med till exempel bankid eller bankdosa, mot någon som ringer upp dig. Banker ringer inte upp sina kunder för att be dem legitimera sig. Lita inte på numret eller namnet som visas på telefonens display – med så kallad spoofing kan bedragare modifiera numret så det ser ut som de ringer från någon annanstans. Är du osäker, be att få ringa upp personen och leta själv upp numret till banken, polisen eller den aktör personen uppgav sig ringa ifrån. Om du ringer upp din bank eller annat privat företag tänk då på att kravet på ett skriftligt avtal inte längre gäller. Gå inte med på något erbjudande utan be om ett skriftligt avtal om du är intresserad.
  • Lämna aldrig ut person- eller bankuppgifter till någon okänd som kontaktar dig per sms eller mail. Det har även hänt att bedragare kapar vänners eller släktingars chattjänster eller mailadresser för att komma över person- eller bankuppgifter. Verkar ett meddelande konstigt – ställ en kontrollfråga för att förstå om det är din vän.
  • Se till att din post inte kan stjälas genom att ha en låst brevlåda eller brevinkast och förstör papper med person- eller bankuppgifter innan du slänger dem. Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket.
  • Om du legitimerar dig t.ex. för Swish-betalning se till att gå undan så att ingen ser din kod till bank-ID.

Betala inte bluffakturor

  • Bluffakturor har tyvärr blivit vanligare. Kolla först om det är en faktura eller bara ett erbjudande. Betala inte en faktura du inte vet varför du har fått. Kontakta betalningsmottagaren/företaget om du känner till dem, men leta upp kontaktuppgifterna själv om du misstänker att fakturan är en bluffaktura. Om företaget hävdar att du ska betala men du inte anser det – bestrid fakturan skriftligt, så att du kan bevisa det i efterhand. Läs mer om hur hos Stöldskyddsföreningen. Anmäl en misstänkt bluffaktura till polisen och Konsumentverket.

Undvik kryptovalutor och osäkra ekonomi-appar

  • Kryptovalutor såsom Bitcoin är ett osäkert sätt att handla på. För det första är flera av dem en ren bluff. För det andra används många kryptovalutor för att undvika lagar, regler och skatter. För det tredje fluktuerar värdet på valutorna kraftfullt så att du kan förlora mycket pengar. Och för det fjärde, tappar du bort ditt lösenord till ditt konto så finns inget sätt att någonsin få ut pengarna.
  • En del appar som kan analysera din privatekonomi kräver tillgång till dina inloggningsuppgifter för din bank. Då det inte kan garanteras att dessa uppgifter förvaras säkert rekommenderar vi att inte använda dessa appar.

Känn till dina rättigheter

  • Vid obehöriga uttag från ditt konto är det banken som ska bevisa att du inte har skyddat dina kontouppgifter eller din kod, eller att du på annat sätt varit grovt oaktsam. Till exempel lämnat ifrån dig dina kontouppgifter till den som på felaktiga grunder gjort ett uttag från ditt konto. Verkar det varit tekniska komplikationer när en transaktion genomförs ska du inte behöva bevisa detta, utan bevisbördan är på banken – om de vill visa att felet inte berodde på tekniska komplikationer.
  • Håll koll på vad som dras från ditt konto. Ifall pengar har dragits ifrån ditt konto utan din vetskap är det även bankens ansvar att påvisa ett avtal om abonnemang om de misstänker detta, i annat fall ska transaktionen ses som obehörig. Banken måste i så fall ersätta dig, om du inte visat stor oaktsamhet.
  • Om en betaltjänstleverantör har gjort fel är den skyldig att åtgärda felet och kan bli skyldig att kompensera dig som konsument för ekonomisk skada.

Sätt lås på brevlådan

  • Bedragare kan beställa hem kreditkort eller simkort till någon som inte har låst brevlåda. Där kan de hämta kreditkortet och koden innan man hinner märka att det börjar handlas i ens namn. Det kan vara besvärligt att bevisa att det inte är en själv som gjort beställningarna och att bestrida fakturorna som dimper ner i detta scenario. Ett lås på brevlådan kan motverka detta.

Råkar du ut för ID-kapning kan ibland ditt försäkringsbolag vara behjälpligt.