1. Ekoboomen blev ett politiskt miljonregn

Sverige blev nyligen världsbäst på att köpa ekologisk mat. Helt fantastiskt! Tills man tänker på att ekologiskt faktiskt bara står för ynka 8 procent av den svenska livsmedelsförsäljningen... Men lite fantastiskt ändå! 

Konsumenternas efterfrågan ansågs vara den största orsaken till ekoboomen. Och det verkar ha smittat av sig på politiken. Under året klubbade regeringen igenom att 26 miljoner ska satsas på ekologiskt. Vi är en av de organisationer som fått i uppdrag att se till att målen nås, och i höst lanseras vår tvååriga folkbildande kampanj.

2. De flygtransporterade matvarorna avslöjades – och de var inte många

Det påpekas ganska ofta att vi måste sluta flygimportera mat från andra sidan jordklotet. Och det är ju sant. Men den mesta maten fraktas med båt, lastbil och tåg, och transporterna står för en rätt liten del av matens miljöpåverkan.

Så vilka produkter flygs egentligen hit? Vi kontaktade grossister och handeln och kom fram till att det bara handlar om ett fåtal varor, som färsk sparris och färska bär när det inte är säsong i Europa. Inte direkt några stapelvaror i svenska kök med andra ord. Kom ihåg det nästa gång du läser att ”vi måste sluta flygimportera massor av kött från Brasilien”. För det gör vi ändå inte.

3. Mer bönor och mindre problemkött på tallrikarna

De senaste åren har i princip alla tunga aktörer inom hälsa och miljö flaggat för att vi måste äta mer växtbaserat och mindre kött. Äntligen verkar budskapet börja sätta sig. 2018 blev året då vegotrenden slog igenom på riktigt och vi fick se den största minskningen av köttkonsumtion i Sverige på trettio år. Framför allt minskar det importerade köttet. 

Vår granskning Det hemliga köttet i lunchmaten visade att många restauranger ändå fortsätter servera importerat problemkött och struntar i att informera sina kunder om det - trots att 8 av 10 konsumenter vill veta vart köttet på restaurang kommer från. Vi vill därför se en lag som innebär att man ska få veta köttets ursprung på restaurang och i färdigmat. Alla partier, utom Moderaterna, backade upp vårt förslag inför valet. 

Även vår granskning De dolda buräggen visade att folk vill veta vad de äter - och är det något folk INTE vill äta så är det ägg från burhöns. Därför nobbar alla matkedjor buräggen på butikshyllorna, men vi kunde visa att vissa kedjor istället gömmer dem i färdigprodukter som färsk pasta och pannkakor.  

4. Mer svinn globalt - men Sverige vill vända trenden

Under året kom inte så uppfriskande siffror som visar att svinnet ökar globalt, men i Sverige ser vi en tydlig trend åt motsatt håll. I butikerna syns allt fler kort-datum-varor till nedsatta priser, flera myndigheter går ut med kampanjer, i SVT-programmet Maträddarna visar kocken Paul Svensson hur du mixar morotsblast till pesto, succéappen Karma gör att du kan köpa överbliven restaurangmat till halva priset, sajten matsmart.se ser till att du kan köpa produkter som handeln annars skulle slänga - och så vidare och så vidare. 

5. Trist ekoflopp i medier

I december spreds den hårdvinklade nyheten att ekologiskt är sämre för klimatet. Den presenterades enligt följande mönster i de flesta medier:

Missvisande rubrik – check
Grov generalisering - check
Ingen som forskar på jordbrukets miljöpåverkan fick bemöta slutsatsen – check

Ekot gick senare ut med en rättelse där de lite luddigt förklarade att studien egentligen inte handlar om ekologiskt jordbruk och att man bara studerat två svenska grödor och därför inte kan säga något om ekologiskt generellt. Men ni vet hur det är: rättelser når sällan ut brett och skadan är redan skedd.

Så nu kommer jag med ett tips. Nästa gång du läser en liknande artikel (för de poppar upp med jämna mellanrum), försök komma ihåg följande: jordbrukets problem ska inte bara granskas med klimatglasögon. Ja, vi måste minska utsläppen radikalt – men vi behöver också rent vatten, insekter som kan pollinera grödorna, friska jordar som kryllar av mikroorganismer, arbetare som inte skadas av gifter, mat som innehåller minimalt med rester av bekämpningsmedel, en motståndskraftig natur som bättre klarar av klimatförändringarna, och djur som får utlopp för sina naturliga beteenden och inte behöver pumpas fulla med antibiotika. Inom alla dessa områden har det ekologiska jordbruket ett klart försprång, jämfört med det konventionella. 

Lösningarna på problemen kring mat är komplexa – men det finns ändå några saker som det inte råder någon tvekan om. Vi måste börja äta mycket mer mat från växtriket och betydligt mindre, men bättre, kött och mejeriprodukter. Och vi måste sluta slänga en tredje del av all mat. Då kan vi närma oss en matproduktion som är hållbar på riktigt.