Den finansiella sektorn går stegvis från att vara en anonym svårförståelig dimma till att utgöra centrum för många uppblossande debatter. Fler konsumenter har lessnat på att bankerna inte vill hantera pengar i fysisk form, och nu har även politikerna vaknat. Överskuldsättningen i samhället har varit ett kraftigt underskattat samhällsproblem. Även här har politikerna fått upp ögonen, och kanske börjar det nu Klarna hur skuldsättningen uppstår och hur den är ihopkopplad med andra problem. Fler och fler konsumenter verkar också inse att pengarna på banken antingen kan stjälpa eller hjälpa de globala hållbarhetsmålen.

Jag blev intresserad av finanssektorn inte för att jag själv tyckte att privatekonomi var särskilt roligt utan för att jag började förstå hur mycket branschen påverkar både ekonomin, våra liv och planeten. 

”Digitalt utanförskap” har den senaste tiden blivit ett erkänt samhällsproblem. Det visade sig att det inte handla om "bara några äldre" som inte kan använda de många digitala tjänsterna. Hela 84 procent av personer under pensionsåldern tycker att banker borde erbjuda kontanter. Jag genomförde en kartläggning av de digitala betalningstjänsterna där dessa problem uppmärksammades. Det blev tydligt att konsumenter både behöver kunna välja betalsätt men också att det måste finnas standardiserade säkra lösningar som kan användas av alla. Därför ser jag det som hoppfullt dels att politikerna nu verkar eniga om bankernas ansvar att tillhandahålla kontanter dels av att Riksbanken nu vill gå vidare med att utveckla en e-krona. Alla pengar kan inte kontrolleras av ett fåtal kommersiella storbanker. 

Debatten om snabblån, där Sveriges Konsumenter varit pådrivande, ledde till välbehövliga regleringar såsom ränte- och kostnadstak som började gälla denna höst. Men konsumtionskrediter kommer i flera andra former – avbetalningar med höga räntor har till exempel ökat explosionsartat. 

Överskuldsättningen i Sverige nämns mest på ekonomisidorna då och då i de stora tidningarna. Det talas om en finansiell risk, vilket är helt riktigt. Men överskuldsättningen är också ett problem här och nu. Borde vi inte prata mer om de svåra sociala konsekvenserna som drabbar överskuldsatta? Borde vi inte prata om hur köphetsen och marknadsföringen av snabba krediter tillsammans blåser på överkonsumtionen av naturresurser och klimatpåverkan? Det tycker i alla fall jag. Om dessa problem skrev jag i en rapport om Konsumtionslån och överskuldsättning. 17 konkreta lösningar fördes fram för att hindra konsumenter att ta ogenomtänkta lån, lägga mer ansvar på kreditgivarna, underlätta för överskuldsatta, öka kunskapen och stärka skuldrådgivningen. 

Ingen ekonomi utan en levande planet och inget långsiktigt sparande som inte också tar hänsyn till hur pengarna påverkar klimatet, miljön eller människors levnadsvillkor i andra länder. Därför tycker jag det är positivt att fler blir medvetna om kopplingen mellan våra sparpengar och dess påverkan på hållbarhet. Fair Finance Guide har fått mycket mediauppmärksamhet i år för rapporter om hur bankerna fortsätter investera i olja, kol och gas och i företag som kränker mänskliga rättigheter. Bankerna verkar känna pressen för de kommunicerar allt mer om hållbarhet och förbättrar sina policys. Men i praktiken måste det gå mycket snabbare om det ska bli trovärdigt. Här behövs också politik. Det måste bli lätt och attraktivt att investera i en hållbar omställning. Jag tänker fortsätta jobba för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar finanssektor.

Hannes Anagrius, researcher finansiella tjänster och hållbarhet