Sveriges Konsumenter instämmer i att en nationell strategi bör utarbetas för en hållbar konsumtion med etappmål, styrmedel och åtgärder. Det är nödvändigt att denna strategi tar utgångspunkt i vad konsumenten kan göra som individ men även som del av en aktiv konsumentrörelse. Det ska vara lätt att välja rätt men det finns också ett behov av att konsumentens engagemang och reflektion på bästa möjliga sätt kan tillvaratas och utvecklas i de ideella organisationer som företräder konsumentens intressen.

Rapporten saknar fokus på vad det civila samhället kan göra för att underlätta och understödja en långsiktigt hållbar konsumtion. Både myndigheter och det civila samhället måste ges möjlighet att utifrån sina olika uppdrag bidra till en hållbar samhällsutveckling med konsumenten i fokus.

Det är inte rimligt att anta att konsumenterna som enskilda individer tar avgörande steg mot en hållbar konsumtion. Det måste istället ske genom ett kollektivt konsument- och miljöengagemang. Ett sådant engagemang manifesteras i det civila samhällets arbete för en hållbar utveckling med konsumenten i fokus.

Sveriges Konsumenter anser att arbete på regional och lokal nivå är nödvändigt och en övergripande beskrivning ges i kap 4.1.5. Däremot uppmärksammas endast kommuners och länsstyrelsers roll medan det civila samhällets engagemang för hållbar konsumtion helt utelämnas. Dessutom saknas beskrivningar av det omfattande arbetet med konsumentvägledning som utförs på kommunal nivå.

Sveriges Konsumenter noterar vidare att kap 5 helt saknar ett avsnitt med förslag till åtgärder och styrmedel för att stärka de organisationer som representerar konsumenterna i arbetet för en hållbar konsumtion. Ett arbete som skapar förutsättningar för den enskilde konsumenten att bidra till en hållbar konsumtion. Ett brett arbete inom olika områden och på olika nivåer i samhället som dessutom är unikt i att ge konsumenten en tydlig röst i EU-arbetet och globalt.

Vi saknar ett kapitel med en mer ingående analys av drivkrafterna för konsumenten att konsumera hållbart och en analys av förutsättningarna för det civila samhällets miljöarbete. Ett kapitel som motsvarar hur drivkrafterna analyseras i den parallella rapporten om näringslivets miljöarbete. En sådan analys skulle vara till hjälp för att föreslå åtgärder och styrmedel som främjar konsumentens ansvarstagande konsumtion och miljöarbetet hos de organisationer konsumenten är engagerad i. Individers förutsättningar att agera hållbart måste sättas i relation till deras organisationer, den kollektiva konsumentrösten.

I bilaga till detta remissvar bifogas dessutom de ståndpunkter vi tidigare redogjort för i arbetet med fokusområdet hållbar konsumtion. De är en väsentlig del av detta remissvar då våra tidigare ståndpunkter inte resulterat i önskvärd förändring av rapportens utformning och förslag.

Sveriges miljömål uppnås inte endast av myndigheters strategiska arbete på miljöområdet. Det uppmärksammas tydligt i den parallella rapporten om näringslivets miljöarbete. Inom fokusområdet hållbar konsumtion är det på samma sätt av yttersta vikt att betydelsen av de organisationer som representerar konsumenterna uppmärksammas. Det då de utgör en väsentlig del i arbetet för en omställning av konsumtionen till hållbara konsumtionsmönster. Miljömässigt hållbar konsumtion kräver starka och kunniga konsumenter som ges möjlighet att agera tillsammans.

Stockholm 150504

Jan Bertoft, generalsekreterare
Jens Henriksson, internationell sekreterare

Läs remissvaret med bilaga som pdf