Läs hela debattartikeln på DN.

Livsmedelskontrollen i Sverige kan bli mycket bättre än i dag. Det är slutsatsen i den rapport som Riksrevisionen skrev om på DN Debatt (10/6). Vi som jobbar med mat och dryck håller med om att livsmedelskontrollen i Sverige lider av flera stora brister: omfattningen på kontrollen, kompetensen hos inspektörerna och avgiftssättningen varierar kraftigt över landet. Tillsynen försvåras också av att verksamheten är utspridd på många myndigheter.

Industrin, konsumentorganisationer och Livsmedelsverket har i mångt och mycket samma mål när det gäller den offentliga livsmedelskontrollen. Den ska vara trygg, säker, likvärdig och pålitlig. Det är den inte i dag:

  • Konsumentskyddet. Det primära syftet med livsmedelskontrollen är naturligtvis att konsumenterna ska känna sig trygga med att maten man köper är säker och att märkningen är pålitlig, oavsett om man handlar den i en butik, restaurang eller på annat sätt.  De allra flesta företag sköter sig i dag väl och utför själva långt fler kontroller än det offentliga gör.
  • Konkurrenskraften. Vår högkvalitativa djurhållning, samt säker och väl kontrollerad matproduktion är starka argument när vi säljer mat och dryck utomlands. En standardiserad och kvalificerad svensk offentlig livsmedelskontroll är därför en viktig förutsättning för att matexporten ska kunna fortsätta kunna växa. Svenska läkemedel och bilar blev stora exportsuccéer just genom världsledande arbete med säkerhet och kvalitet. Dessutom säkerställer en effektiv kontroll att företag som sköter sig inte utsätts för orättvis konkurrens av företag och individer som bryter mot lagar och regler.
  • Trovärdigheten för myndigheterna. Bristen på ett tillräckligt väl fungerande livsmedelskontroll är ett strukturellt problem som Sverige dragits med länge – oavsett regering och majoritet i riksdagen. Därför är det lönlöst att anklaga enskilda politiker för overksamhet. I stället bör vi snarast påbörja arbetet med en strukturreform på livsmedelskontrollområdet. Alla kontrollmyndigheter måste enas om vilka kriterier som krävs av ett företag när de ska följa livsmedelslagslagstiftningen.

Vi har svårt att se en väg mot ökad kvalitet i livsmedelskontrollen utan ökad statlig inblandning, även om själva verksamheten precis som i dag delvis skulle kunna ske i kommunal regi. Det finns länder att inspireras av. Danmark har förutom att tydligare standardisera kontrollerna infört en standardiserad symbol – en smiley, som används både i butiker, restauranger och livsmedelsföretag. Finland, som liksom Sverige har kommunal livsmedelskontroll, har nyligen infört Oiva, en variant av smileysystemet. Genom detta offentliggörs resultatet av myndigheternas kontroll av ett livsmedelsföretag med ett märke: en glad, neutral eller ledsen symbol.

Flera länder planerar att införa liknande system och det kan vara värt att förutsättningslöst titta vidare på även för Sverige, inte minst när vi ser att allt fler företag befinner sig utanför de traditionella branscherna: butiker, gårdar, restauranger och livsmedelsproduktion glider allt mer samman. Myndigheterna, Sveriges livsmedelsföretagare och inte minst de svenska konsumenterna behöver en trygg, transparent och tydlig livsmedelskontroll. Vi är gärna med i det reformarbetet.

Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen
Stig Orustfjord, generaldirektör Livsmedelsverket
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter