Läs artikeln på DN Debatt

I en ny rapport inom samarbetsinitiativet ”Fair finance guide” analyseras hur sju svenska banker genom sina sparfonder investerar i 15 företag som exporterar vapen och krigsmateriel till länder som anses vara särskilt kontroversiella. Uppgifterna om vapenaffärerna kommer från Sipri och handlar om vapenexport till ett urval av 38 länder med auktoritära regimer, länder med bristande politiska rättigheter och medborgerliga friheter, länder i väpnad konflikt eller länder som trots stor fattigdom använder en oproportionerligt stor del av statsbudgeten till militära utgifter. Den typen av export strider mot en rad principer i internationella konventioner och regelverk som syftar till att förhindra att vapen hamnar i fel händer.

Rapporten visar att alla de sju största bankerna i Sverige investerar i flera av dessa vapenföretag genom sina sparfonder. Totalt investerar Danske bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank 4,7 miljarder svenska kronor i företagen. Swedbank står för drygt hälften av summan medan Danske bank och Handelsbanken investerar i flest antal av företagen.

Som exempel investerar Danske Bank, Handelsbanken och Nordea totalt över 100 miljoner kronor i vapenjättarna Boeing och Raytheon, företag som nyligen exporterat bomberna JDAM och Paveway till Saudiarabien och som används i den pågående konflikten i Jemen. Ett annat exempel är de europeiska företagen BAE Systems, Finmeccanica och Airbus vars dotterbolag MBDA exporterade missiler till Gadaffiregimen i Libyen åren innan den föll 2011. Fem av de svenska bankerna investerar totalt 150 miljoner kronor i de tre företagen som fortsatt exportera till länder med förtryck, framför allt till Saudiarabien.

Den svenska Saudivapenaffären som avslöjades 2014 ledde till starka reaktioner. Trots det investerar i dag alla sju bankerna i företag som de senaste åren exporterat vapen till Saudiarabien. Det är ett tydligt exempel på vapenexport som bryter mot flera principer givet de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet och på grund av de militära aktiviteterna i grannlandet Jemen. Den Saudiledda koalitionens pågående attacker i Jemen anklagas av flera människorättsorganisationer för att bryta mot internationell humanitär rätt. Både ideella organisationer och Europaparlamentet har framfört krav på vapenembargo mot Saudiarabien. Trots det har åtminstone tre av vapenföretagen fortsatt exporten till landet efter att konflikten börjat.

De svenska bankerna måste ta ansvar och sluta investera i denna typ av kontroversiell vapenexport. Det skulle ge en viktig signal till vapenföretagen och sätta press på andra investerare att ta ställning. Banker och andra finansaktörer spelar en viktig roll för att styra världen i en hållbar riktning, genom vad de väljer att stödja eller inte stödja. Under klimattoppmötet i Paris tog ledande aktörer inom finansbranschen ett ansvar och tryckte på för ett skarpare klimatavtal. Ett liknande ledarskap behövs inom finansiella sektorn i förhållande till vapenbranschen.

Hittills har de svenska storbankerna inte agerat tillräckligt. Nordea har ingen policy alls mot kontroversiell vapenexport, medan Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Skandia och Swedbank endast ställer ett eller ett fåtal krav. SEB har de mest omfattande riktlinjerna. I Nederländerna har bankerna kommit mycket längre. Där har de största bankerna ställt sig bakom i snitt fyra av sju centrala principer gällande kontroversiell vapenexport, medan de svenska bankerna i genomsnitt stödjer mindre än två.

Men granskningen visar också att flera av de svenska bankerna är dåliga på att följa de riktlinjer de har. Danske Bank, Länsförsäkringar, SEB och Skandia har alla antagit en policy om att inte investera i vapenexport till länder där vapnen riskerar att bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter. Ändå hittades sådana företag i bankernas fonder. Hos Danske Bank, Handelsbanken och SEB hittades dessutom ett av företagen i deras så kallade etikfonder. Det handlar om företaget ThyssenKrupp som 2012 levererat komponenter till vapentorn i Saudiarabien. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom fonderna säger sig ställa extra höga krav på etik och socialt ansvar.

Vapenföretagen hittades i 65 av bankernas sparfonder, ofta i passivt förvaltade fonder. Även i den typen av fonder skulle bankerna kunna ta ställning genom att plocka bort företagen, så som de redan gjort när det gäller företag som tillverkar klustervapen och personminor.

Vår granskning visar att bankerna – med svenska folkets sparpengar – investerar i företag som är involverade i särskilt kontroversiell vapenexport. Det rimmar illa både med de globala hållbarhetsmålen och med vad bankernas kunder förväntar sig. Vi uppmanar därför bankerna att:

 

  • Anta heltäckande riktlinjer mot kontroversiell vapenexport för bankens hela finansiella verksamhet. Riktlinjerna bör omfatta alla typer av investeringar och finansiering, inklusive passivt förvaltade fonder och externt förvaltat kapital. Riktlinjerna bör vara offentliga och publicerade på bankens hemsida.
  • Utveckla en metod för att identifiera vilka länder som är kontroversiella destinationer för vapenexport och vilka vapenföretag som exporterar till dessa länder. I dag förlitar sig bankerna på svenska och europeiska myndigheters bedömningar om huruvida vapenexport till ett visst land är lämpligt. Det räcker inte. Det faktum att vapenexport sker till regimer som kränker mänskliga rättigheter visar på brister i såväl regelverk som vid implementeringen av dessa.
  • Publicera en lista över de företag som har svartlistats på grund av sin involvering i kontroversiell vapenexport. Öppenhet med vilka företag som har svartlistats visar tydligare hur banken implementerar sina riktlinjer och sätter press på andra investerare att ta ansvar. Det underlättar också för konsumenterna att jämföra bankerna.

 

Målet med det internationella initiativet ”Fair finance guide” är att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar och göra det lättare för konsumenterna att påverka bankerna att bli bättre. Genom sina investeringar kan bankerna spela en central roll för att styra näringslivet i en hållbar riktning. Här ingår att inte bidra till väpnade konflikter och understödja förtryckande regimer med vapen. Det är dags att svenska banker tar sitt ansvar och slutar stödja kontroversiell vapenexport med konsumenternas sparpengar.

Bo Forsberg, generalsekreterare, Diakonia
Jakob König, Sveriges Konsumenter, projektledare för Fair Finance Guide